Under platsundersökningen 2002–2007 ingick provborrningar för att kontrollera bergets kvalitet. Här granskar Johan Berglund från SwedPower AB en borrkärna från Forsmark. Foto: Alf Sevastik.

Så valdes Forsmark

Så valdes platsen i Forsmark

Sökandet efter en plats för ett kärnbränsleförvar har varit en lång och lärorik resa för SKB. Att valet till sist föll på Forsmark beror på att där finns ett torrt berg med få sprickor på djupet.

Den 3 juni 2009 valde SKB en plats för Kärnbränsleförvaret. Det blev Söderviken sydost om Forsmarks kärnkraftverk. Men sökandet påbörjades långt dessförinnan. Sedan mitten av 70-talet har vi samlat kunskap om den svenska berggrunden.

Mellan 1977 och 1985 utfördes typområdesundersökningar. Det visade sig att det inte går att peka ut en speciell geologisk miljö som är generellt bättre än någon annan. Däremot finns det lokala förutsättningar i berggrunden som avgör säkerheten vid slutförvaring av använt kärnbränsle.

Under resans gång drog SKB också viktiga lärdomar om vikten av att lokalbefolkningen ställer sig positiv till företagets planer. På flera platser förekom protester och i Almunge utanför Uppsala möttes SKB:s borrmaskiner av demonstranter.

Byggde på frivillighet

När lokaliseringsprocessen inleddes 1992 valde SKB därför att bygga den på frivillighet. En förfrågan om att delta skickades ut till alla landets kommuner. Storuman och Malå var först ut att svara ja och här genomfördes förstudier. Vid kommunala folkomröstningar röstade dock befolkningen nej till fortsatta undersökningar. SKB lämnade då genast kommunerna.

Förstudier genomfördes även i Nyköping, Älvkarleby, Hultsfred, Tierp, Oskarshamn och Östhammar. Samtidigt gjorde Sveriges geologiska undersökning, SGU, översiktsstudier i hela Sverige som visade att det finns potentiellt lämpliga platser i de flesta av landets kommuner. Till sist blev det i Östhammar och Oskarshamn som SKB valde att genomföra noggranna platsundersökningar med provborrningar.

Ett tält över borrmaskinen fotograferat mitt i natten. Foto: Lasse Modin

Provborrningar mitt i natten under platsundersökningen i Forsmark.

Platsundersökningarna pågick i fem år mellan 2002 och 2007. Bland annat studerades geologi, hydrologi, ekologi och samhällseffekter. I båda kommunerna finns ett starkt folkligt stöd för ett framtida kärnbränsleförvar.

Platsmodeller

Resultaten från platsundersökningarna sammanställdes till platsmodeller som visar hur platserna ser ut och hur de förändras med tiden. När alla resultat analyserats och utvärderats föll till sist valet på Forsmark i Östhammars kommun. SKB:s experter slog fast att här finns ett bra berg med få vattenförande sprickor på det djup där Kärnbränsleförvaret ska förläggas.

Sedan dess har program Kärnbränsleförvaret i Forsmark arbetat med att förbereda bygget av ett framtida kärnbränsleförvar. Tanken är att bygget ska kunna påbörjas så snart tillstånd ges av regeringen. I dagsläget tror vi på SKB att det kan bli någon gång under 2020-talet.

FAKTA

Platsundersökningen i siffror

Cirka 800 vetenskapliga rapporter producerades under platsundersökningen i Forsmark. 25 kärnborrhål borrades varav 19 stycken var över 500 meter långa och 9 stycken 1 000 meter. Sammanlagt togs 1,6 mil med borrkärnor upp. Det borrades även 101 jordborrhål. Prislappen för hela platsundersökningen blev 600 miljoner kronor.

Senast granskad: 3 februari 2021