Med full koll på fågellivet

Omfattande inventeringar av naturlivet i Forsmark skedde under den platsundersökning som SKB genomförde 2002 till 2007. I dag fortsätter vi att underhålla och bygga på den kunskapen bland annat när det gäller fågellivet.

Tjäderhöna är en av de fåglar som räknas. Klicka för att se större. Foto: Håkan Karlsson

Ljuset har just börjat gry, det är vindstilla och luften är full av fågelsång. Ett svagt trummande hörs bland träden en bit bort. Det är mindre hackspett; den lite mjukare virveln och upprepningen är karakteristiskt för den.

Vi befinner oss i skogarna runt Kallriga – en perfekt miljö för fågelskådning med mycket död ved, höga gängliga lövträd, våtmarker och strandängar. Hit kommer Martin Green, fågelforskare från Lunds universitet, flera gånger om året för att på uppdrag av SKB inventera fågelbeståndet.

En vecka i månaden från mars till juli är han ute i terrängen och räknar förekomsten av tretton arter som antingen finns upptagen på den svenska rödlistan eller i EU:s fågeldirektiv: storlom, bivråk, havsörn, fiksgjuse, orre, tjäder, järpe, slaguggla, mindre hackspett, tretåig hackspett, spillkråka, gröngöling och törnskata.

Marginell påverkan

Inventeringarna har pågått sedan 2002 då man började med platsundersökningarna. SKB ville ta reda på hur aktiviteten under platsundersökningen påverkade fågellivet. Nu är platsundersökningen avslutad, men inventeringarna har fortsatt för att man behöver ett referensmaterial att jämföra med när bygget av Kärnbränsleförvaret börjar.

Exakta positioner

Området som studeras sträcker sig från Elvisjö och Kallrigafjärden i söder till Bruksdammen-Avarvarån i väster och Stor-Rångsen-Stångskäret i norr.

– När det gäller de hotade arterna söker vi upp de rätta miljöerna där de kan förväntas vara, säger Martin Green, som för dagen är utrustad med fågelkikare, anteckningsbok och gps. När han hör något intressant registrerar han det i sin bok, tar ut den exakta positionen med sin gps och noterar datum och klockslag för observationen.

Större inventering

Vi fortsätter ner mot Vargudden, en halvö som går ut i Kallrigafjärden. Plötsligt flyger två havsörnar upp mellan träden. Martin Green berättar att han några dagar tidigare såg nio havsörnar runt vattendraget som rinner ut i fjärden. Men rekordet är när han såg 54 örnar som samlats vid iskanten vid Norr-Kasudden.

– Det var en mäktig upplevelse. Havsörnen livnär sig huvudsakligen på sjöfågel och fisk och där fanns öppet vatten. Det var nog förklaringen till att så många samlats på samma ställe.

Förutom den årliga räkningen av hotade arter gör man också vart femte år en större undersökning då alla fåglar räknas.

Ökande trend planat ut

Hur har då fågelbeståndet förändrats under de år som räkningarna pågått?

– Fram till 2007 ökade den totala mängden fåglar, men nu verkar den trenden ha planat ut. Det gäller även de rödlistade arterna i området, säger Martin Green.

Men det är inte bara fåglarna som inventeras i Forsmarkstrakten. Också beståndet av älg och annat vilt följs noga. Snöspårning och spillningsinventering görs årligen, och ibland görs även flyginventering med hjälp av helikopter.