Vår generation måste ta hand om Sveriges kärnavfall

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, arbetar med ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Det ska göras på ett säkert sätt för både människor och miljö.

Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda människor och miljö. Detta är SKB:s uppdrag.

I Sverige använder vi sedan mitten av 60-talet kärnkraftsproducerad el. Vi som haft nytta av denna el har också ett ansvar gentemot kommande generationer att ta hand om det avfall som uppstår. Vi måste ha en lösning som inte kräver övervakning och kontroll och som är säker även på mycket lång sikt.

SKB ägs av kärnkraftsföretagen. De är enligt lag skyldiga att både ta hand om det svenska kärnavfallet och svara för finansieringen. Vi har i dag ett fungerande system för att ta hand om kärnavfallet. Sedan mitten av 1980-talet finns ett slutförvar för driftavfall (SFR) och ett mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i drift. Säker transport av det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken till våra anläggningar sker med fartyget m/s Sigrid.

Fyrtio års forskning

Det som återstår är att bygga och ta i drift ett slutförvar för använt kärnbränsle och långlivat avfall.

Sedan 1970-talet har SKB utvecklat en metod för att kunna hantera och förvara det använda kärnbränslet på ett säkert sätt under långa tidsrymder. Vi har bedrivit forskning och utveckling och vi har genomfört studier och undersökningar. Flera tekniska genombrott har skett under denna tid. Den metod vi har valt innebär att bränslet läggs i kopparkapslar som omges av bentonitlera cirka 500 meter ner i det svenska urberget.

Nu förbereder vi för de delar av systemet som ska hantera inkapsling och slutförvaring av det använda kärnbränslet. Denna typ av avfall är det mest svårhanterliga och det måste isoleras i minst 100 000 år.

Ansökt om tillstånd

I början av 1990-talet började vi också leta efter en lämplig plats. Till sist återstod två bra alternativ, Forsmark och Oskarshamn. I juni 2009 valde vi Forsmark. Orsaken var att undersökningar visat att berget där var det bästa för ändamålet.

I mars 2011 ansökte SKB hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen om tillstånd att få bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Nu ligger ansökan hos regeringen för fortsatt hantering. I början av 2030-talet hoppas vi att anläggningen kan ta emot de första leveranserna av använt kärnbränsle för slutförvaring.

SKB har också ansökt om att få bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, i anslutning till mellanlagret Clab. I anläggningen ska det använda kärnbränslet kapslas in innan det transporteras till Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Inkapslingsanläggningen ska stå klar samma år som Kärnbränsleförvaret.