Anläggningen i Forsmark togs i drift 1988 och var då den första av sitt slag i världen. Här tar vi bland annat emot använda skyddskläder, utbytta delar från kärnkraftverken och filter som används för att rena reaktor-vattnet i kärnkraftverken.
Avfallet är förpackat i behållare av plåt eller betong och förvaras i kontrollerade bergrum på drygt 50 meters djup i urberget. Efter cirka
500 år är det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta. För de ämnen som återstår måste vi visa att säkerheten uppfylls under tiotusentals år. Det gör vi med hjälp av våra säkerhetsanalyser.
Avfall från annat håll
SKB tar även hand om låg- och medelaktivt avfall som uppstår i sjukvården, inom industrin och vid forskning. Detta avfall behandlas och förpackas först i Studsvik. Det rör sig om cirka 10 till 20 kubikmeter
per år.
När kärnkraftverken rivs
I framtiden ska också det rivningsavfall (till exempel metallskrot och byggnadsmaterial) som uppkommer när kärnkraftverken rivs tas om hand. Det måste isoleras från människa och miljö på samma sätt som driftavfallet. En utbyggnad av SFR planeras och beräknas vara klar 2020. Fullt utbyggt ska slutförvaret klara cirka 200 000 kubikmeter avfall.