Kapseln, bufferten av bentonitlera och urberget ska tillsammans hindra de radioaktiva ämnena i bränslet från att spridas i miljön.

Vår metod

Vår metod för slutförvaring

SKB arbetar efter en speciell metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet. Metoden kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget.

För närvarande mellanlagras allt använt kärnbränsle i Clab i Oskarshamn. Radioaktiviteten avtar, klingar av, efter hand och avfallet blir mindre och mindre farligt med tiden. Men det innehåller också ämnen som är mycket långlivade och behöver slutförvaras under lång tid framöver.

SKB planerar därför att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. Den metod som utarbetats innebär att det använda kärnbränslet först kapslas in i koppar. De täta kopparkapslarna placeras därefter i ett tunnelsystem på cirka 500 meters djup nere i urberget. Här bäddas kapslarna in i bentonitlera.

Kopparkapseln skyddar

Kopparkapslarna kommer att ha insatser av segjärn. De är fem meter långa och en enda kapsel väger runt 25 ton när den är fylld med använt bränsle. Ytterhöljet består av fem centimeter tjock koppar. Kapseln är konstruerad för att stå emot korrosion och den mekaniska påverkan som kan uppstå som en följd av rörelser i berget nere i Kärnbränsleförvaret.

Lerbufferten bäddar in

Nere i tunnlarna i Kärnbränsleförvaret kommer kopparkapslarna att bäddas in i bentonitlera. Leran fungerar som en buffert och skyddar kapseln mot korrosionsangrepp och mindre bergrörelser.

När alla kapslar med använt kärnbränsle har deponerats, placerats på sina platser, kommer Kärnbränsleförvaret att förslutas. Tunnlarna stängs och grundvatten tränger tillbaka in i förvaret. Lerbufferten tar då långsamt upp vatten och sväller så att den fyller de hålrum och sprickor som omger deponeringshålet.

Om en spricka skulle uppstå i någon kapsel, hindrar lerbufferten vatten från att tränga in i kapseln. Bufferten hindrar även radioaktiva ämnen från att komma ut i berget.

Urberget isolerar

Den sista barriären är själva urberget. Bergets uppgift är att isolera avfallet. Det ger en stabil kemisk miljö och skyddar från sådant som händer på markytan. Men nere i berget finns också grundvatten som rör sig i bergets spricksystem. Om radioaktiva ämnen skulle komma ut ur en kapsel och ta sig förbi lerbufferten kan de fastna på sprickytor och sprickmineral samt inne i bergets mikroporer.

Berget och det stora djupet bidrar till att hålla det använda bränslet avskilt från människa och miljö i minst 100 000 år. Det gör så att kapseln och bufferten behåller sin funktion mycket länge. Ett säkert slutförvar har skapats.

Fotnot. KBS-3-metoden har fått sitt namn genom att den bygger på den tredje rapporten i projektet KärnBränsleSäkerhet (Kärnbränslecykelns slutsteg, Använt kärnbränsle, SKBF/KBS, 1983.

Kärnbränslets väg till slutförvaring
Kort version
Kärnbränsleförvaret och fjärde generationens kärnkraft

Om den politiska strategin för den svenska kärnkraften skulle ändras, vad innebär det för SKB:s arbete och plan för hanteringen av det använda kärnbränslet? Vad skulle till exempel hända om Sverige satsade på fjärde generationens kärnkraft – där det använda bränslet återanvänds?

Läs mer

Senast granskad: 3 februari 2021