Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

Hallå där …

Per Mårtensson, forskningsledare.

Hallå där, Per Mårtensson, SKB:s forskningsledare för låg- och medelaktivt avfall. Du är projektledare för projektet Concrete and Clay (betong och lera) som genomförs vid Äspölaboratoriet och har nyligen varit där för att förbereda ytterligare försökspaket som ska sättas ner i berget.

Varför gör ni det här projektet?

Vi gör det för att studera samverkan mellan låg- och medelaktivt avfall och det material som finns i barriärerna vid slutförvaring. Vi vill till exempel öka kunskapen om och förståelsen för nedbrytning av organiskt och oorganiskt avfall i betong samt studera åldersförändringar hos olika typer av betong, liksom samverkan mellan betong och andra material såsom bentonitlera och berg.

Vad hoppas ni få ut av försöken?

Vi vill få bättre underlag till våra säkerhetsanalyser. Det behövs bättre data som visar hur radionuklider rör sig i olika typer av material och hur avfallet bryts ner i den här miljön.

Projektet började 2010, vad har ni gjort så här långt?

I den första etappen som installerades 2010 satte vi ner två försökspaket med betongcylindrar där vi gjutit in olika typer av material som vanligtvis förekommer i det låg- och medelaktiva avfallet som handskar, jonbytarmassor och vissa metaller. 2011 satte vi ner ytterligare två betongpaket där vi bland annat vill undersöka hur betong påverkas av grundvattnet under en längre tid.

Vad händer på Äspölaboratoriet nu?

Nu förbereder vi fem försökspaket med bentonit. I bentoniten har vi satt in mindre cementcylindrar där vi även blandat in olika metaller och ämnen som beter sig på motsvarande sätt som de radionuklider som finns i avfallet. Det gör vi för att studera interaktionen mellan bentonit, cement och de metaller som kan finnas i låg- och medelaktivt avfall. Bentonitblocken staplas i fem titanburar som vi sedan ska sätta ner i berget.

Varför är ni intresserade av hur metall och bentonit fungerar ihop?

Experimenten med bentonit som förbereds nu har förmodligen störst betydelse för det framtida slutförvaret för långlivat avfall, SFL. Slutsatserna från den nyligen genomförda konceptstudien för SFL är att det historiska avfallet som nu lagras i Studsvik ska deponeras i en förvarsdel där de tekniska barriärerna utgörs av bentonitlera. Eftersom detta avfall placerades i sina behållare tillsammans med betong redan under 1960-talet då kraven på dokumentation var betydligt lägre än i dag så är vår kunskap begränsad till vad som har framkommit vid senare tiders undersökningar. Det innebär att det ställs högre krav på barriärerna och det kräver också större marginaler när vi räknar på den långsiktiga säkerheten.

Innan vi kan lämna in en ansökan och få beslut om att bygga SFL så måste vi ha bättre förståelse för hur avfallet kan påverka barriärerna och vad som kan hända i den typen av förvar.

Vilken betydelse har de här experimenten för SFR?

SFR är främst kopplat till de fyra första experimentpaketen med cement men i och med att silon i SFR innehåller barriärer av både betong och bentonit så är även de experiment som genomförs under 2014 till nytta för SFR. I paketen använde vi material som förekommer i SFR och genom dessa lär vi oss mer om hur avfallet och cement fungerar ihop under längre tid. I framtida analyser av säkerheten kan resultaten från de här experimenten ha betydelse på så sätt att vi kan basera våra analyser på nya forskningsdata och därmed slippa göra pessimistiska antaganden angående hur olika processer påverkar förvarets utveckling över tid.

Resultatet av detta är att våra analyser blir mer korrekta för SFR och att vi får bättre underlag för de beslut som ligger till grund för den slutliga utformningen av SFL.

Hur länge ska försökspaketen ligga nere i berget på Äspö?

Det varierar. Några tar vi upp efter tre år, andra efter tio år medan några ska få ligga kvar så länge som möjligt. Redan nästa år kan det bli aktuellt att ta upp ett av de första paketen.

Nyheter

SKB gästar teknikskola i Hultsfred när nya lokaler invigs
2023 skänkte SKB sin staplingsrobot till Additivt Teknikcenter i Hultsfred. Staplingsroboten får nu nytt liv i teknikskolans nya lokaler.

Publicerad: 28 mars 2024

SKB:s Benjamin Rönne-Petersen utsedd till expert i regeringens utredning om ny kärnkraft
I början av mars meddelade Klimat- och näringslivsdepartementet att experterna som ska stödja utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” var utsedda. Bland experterna fanns SKB:s bolagsjurist Benjamin Rönne-Petersen som ska bidra med sina erfarenheter i utredningsarbetet. Leder utredninge…

Publicerad: 14 mars 2024

Byggstart för SKB:s geologibyggnad – ett grönt centrum på Forsmarkshalvön
Idag tas det första spadtaget för SKB:s nya geologibyggnad. Byggnaden kommer att vara ett centrum för insamling och utvärdering av data från olika undersökningar och ska stå klar våren 2025.

Publicerad: 1 mars 2024

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Publicerad: 26 augusti 2014