Denna text är äldre än 9 år och kan innehålla inaktuell information.

”Levandegör information om förvaret”

Skyltar och monument i all ära. Peter C van Wyck, professor i kommunikation från Kanada, menar att det krävs människor för att levandegöra informationen om Kärnbränsleförvaret och föra den vidare till kommande generationer.

När Peter C van Wyck tog del av skisserna på det monument som var tänkt att resas över det amerikanska slutförvaret för högaktivt militärt kärnavfall, WIPP, var det en sak han särskilt noterade. På samtliga skisser fanns små människor inritade. Samtidigt var själva grundtanken med monumentet att tala om för framtida generationer att hålla sig borta.

En man i halvfigur framför en sjö. Foto: SKB.

Kommunikationsprofessorn Peter C van Wyck från Kanada, på besök i Forsmark. Foto: SKB.

Komplex fråga

Det här framgår av den bok som Peter C van Wyck skrivit om arbetet med WIPP. I ungefär 15 år har han intresserat sig för frågan om hur information om slutförvar ska kunna föras vidare in i framtiden. En komplex fråga eftersom kärnavfallet behöver hållas åtskilt från människor i allt från 10 000 till 100 000 år. I det perspektivet menar han att det knappast går att sätta upp en skylt och tro att problemet är löst.

– Skyltar behöver människor av kött och blod som tolkar budskapet. Och hur det kommer att tolkas i framtiden kan vi inte veta någonting om. Du kan dekorera ditt hus vackert i dag men du vet inte vad framtida generationer kommer att tycka om det.

30 år i taget

Samtidigt avklingar radioaktiviteten och därmed farligheten med tiden. Peter C van Wyck menar att vi kanske bör fokusera på de korta perspektiven först.

– Vi kan börja med att fundera över hur vi ska föra informationen 30 år framåt. Jag tror att vi måste göra det här så levande vi bara kan i dag. Om det blir en del av vårt kulturarv, om människor är medvetna om det och bryr sig om det, då kan minnet också leva vidare.

Kanske skulle det vara möjligt att föra informationen vidare från generation till generation. Med viss regelbundenhet skulle budskapet uppdateras och tolkas på nytt så att även framtida generationer kan förstå vad det handlar om.

– Jag brukar jämföra med barnuppfostran. Hur gör man egentligen när man för över värderingar till sina barn? Jo, man gör det bästa man kan och försöker upprepa det man tycker är riktigt viktigt. Man försöker vara konsekvent, vilket man naturligtvis aldrig är, och dina barn kommer att lägga mer märke till hur du säger saker än vad du faktiskt säger.

”Inte unikt”

Han påpekar också att det här knappast är ett problem som är unikt för kärnkraftsindustrin. Det finns en mängd olika slags farligt avfall som vi i vår tidsepok lämnar efter oss.

När vi träffas i Forsmark har Peter C van Wyck precis varit på studiebesök vid Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, och fått information om de svenska planerna på ett kärnbränsleförvar. Dessförinnan har han deltagit i en internationell konferens om informationsbevarande i Frankrike.

Vad tycker han om det arbete som bedrivs när det gäller informationsbevarande i Europa?

– Det verkar finnas en ganska pragmatisk och jordnära inställning till problemet. Jag tror också det är viktigt med det samarbete som etablerats mellan länderna. När det gäller Sverige är jag mest imponerad över den dialog som tycks finnas med lokalsamhället och som är olik allt jag känner till från andra håll i världen.

Fakta

Internationell konferens i Frankrike

SKB, Oskarshamns och Östhammars kommuner, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kärnavfallsrådet, miljöorganisationer och Riksarkivet var några en av deltagarna i den internationella konferensen ”Constructing Memory” i Verdun, Frankrike, i mitten av september. Här presenterades resultatet av tre års arbete i OECD/NEA-projektet ”Preservation of Records, Knowledge and Memory of Radioactive waste across Generations”. Inom ramen för projektet arbetar man med utgångspunkten att vi ska efterlämna information både i arkiv, med skyltar och markörer i olika former samt genom direkt överföring mellan generationer. I konferensen deltog 200 personer från
17 länder.

Peter C van Wyck är professor vid ”Department of Communication Studies” vid Concordiauniversitetet i Montreal. Han har bland annat gett ut boken “Signs of Danger”.

Nyheter

SKB gästar teknikskola i Hultsfred när nya lokaler invigs
2023 skänkte SKB sin staplingsrobot till Additivt Teknikcenter i Hultsfred. Staplingsroboten får nu nytt liv i teknikskolans nya lokaler.

Publicerad: 28 mars 2024

SKB:s Benjamin Rönne-Petersen utsedd till expert i regeringens utredning om ny kärnkraft
I början av mars meddelade Klimat- och näringslivsdepartementet att experterna som ska stödja utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” var utsedda. Bland experterna fanns SKB:s bolagsjurist Benjamin Rönne-Petersen som ska bidra med sina erfarenheter i utredningsarbetet. Leder utredninge…

Publicerad: 14 mars 2024

Byggstart för SKB:s geologibyggnad – ett grönt centrum på Forsmarkshalvön
Idag tas det första spadtaget för SKB:s nya geologibyggnad. Byggnaden kommer att vara ett centrum för insamling och utvärdering av data från olika undersökningar och ska stå klar våren 2025.

Publicerad: 1 mars 2024

Processtekniker på Clab vill ha fler kollegor
Att arbeta som processtekniker hos SKB handlar inte bara om att arbeta ute i anläggningen, det innebär också att övervaka och styra processer från kontrollrummet. Möt Kasper Holmgren och Dennis Österlund, två av SKB:s processtekniker, som ser till att mellanlagret för Sveriges använda kärnbränsle fu…

Publicerad: 16 februari 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besöker SKB:s anläggningar i Oskarshamn
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte under tisdagen SKB:s anläggningar i Oskarshamn.

Publicerad: 13 februari 2024

Publicerad: 6 oktober 2014