Hallå där, Tobias Lindborg, SKB:s representant i Bioprota. Biosfärsmodellering låter komplicerat. Vad innebär det egentligen?
Man skulle kunna säga att modelleringsarbetet går ut på att rita en tredimensionell karta över hur material av olika slag rör sig inom ett område inom de översta markskikten och hur flödena förändras med tiden. Det handlar med andra ord om det mesta på markytan: berg, avlagringar, hydrologi, kemi, växter, djur och människor. Denna kunskap kan sedan användas för att bedöma hur olika ämnen transporteras och ansamlas, samt om de kommer att bidra till någon radiologisk påverkan i slutändan.
Vilka ingår i Bioprota och vad gör ni?
Bioprota har medlemmar från tretton olika länder över hela världen. Medlemmarna är antingen avfallsorganisationer som SKB eller myndigheter. Organisationen är inte styrd av någon högre instans, utan existerar enbart på grund av medlemmarnas behov och på medlemmarnas villkor. Bioprota är främst ett forum för utbyte av information och kunskap inom området. Vi driver också egna projekt. För närvarande pågår fyra stycken. Ett av de viktigaste är att bygga upp en stor databas med sådan information som används vid beräkningarna – till exempel kemiska och fysikaliska data om de olika radioaktiva ämnena.
Vilken nytta har SKB av samarbetet?
Det hjälper oss att hålla oss uppdaterade om vad som händer i andra länders program. Dessutom får vi en möjlighet att sprida och förankra det arbete vi själva gör samt få vetenskaplig acceptans för det. Annars är det kanske så att andra länder, som inte har kommit så långt som Sverige, har större nytta av oss än vad vi har av dem. Sverige och Finland är ju unika i det avseendet att vi lämnat hypotesstadiet och faktiskt har konkreta platser – Forsmark och Olkiluoto – att räkna på.