Kemisten Daniel Svensson innehar en av SKB:s tre industridoktorand-tjänster och hösten 2011, planerar han att disputera i materialkemi.
– Jag undersöker hur lermineral sväller och hur deras svällnings-egenskaper påverkas av omgivningen.
Det handlar om den bentonitlera som ska skydda kapslarna med använt kärnbränsle nere i slutförvaret. Leran har till uppgift att skydda kapseln, men även att förhindra att radioaktiva ämnen sprids ut i berget om kapseln på något sätt skulle börja läcka.
Att just lera skulle bli Daniels grej var inte helt självklart. Redan som barn fascinerades han av stenar och han och pappa brukade åka runt och knacka sten i gruvor och andra stenfyndigheter.
Han läste kemi i Lund och kom i kontakt med en professor som också gillade sten. Tillsammans försökte de identifiera en konstig sten, ett fynd Daniel gjort i Västanå järngruva i Skåne.
– Det visade sig vara ett ovanligt mineral som aldrig tidigare hittats i den gruvan. Om den skrev jag min första vetenskapliga artikel, berättar Daniel.
Sökte efter meteoriter
Några år senare började han leta meteoriter i Norrland med hjälp av metalldetektor. Värsta fyndet är en 78 kilo tung järnmeteorit som slog ner för cirka 500 000 år sedan. Stor som en fotboll ungefär, måttar han.
– Jag har ett särskilt stenrum hemma med en hel del fynd i montrar, men den här får ligga i källaren. Den är för tung.
Så dök den här doktorandtjänsten på SKB upp 2006 – en lockande utmaning.
– Lermineraler var ju de mineraler jag visste minst om.
En fullt finansierad forskartjänst som även innebar fortsatt anställning, var inte heller fy skam.
– Det är också spännande att se de direkta tillämpningarna på det man gör. Samtidigt är det viktigt att som doktorand göra sin egen forskning. Det ska dels vara relevant för SKB, dels vara vetenskapligt intressant i ett större sammanhang. Men jag tycker att jag är väldigt fri i mitt upplägg här.
Framför allt är det två grundläggande frågeställningar som är intressanta kring bentonitleran, förklarar Daniel. Den ska fungera över tid och inte omvandlas till något annat material, och den ska hålla sig på plats och inte försvinna ut i berget.
– Än så länge finns inget som talar emot att bentoniten skulle fungera. Men det dyker hela tiden upp nya frågor och nya forskningsresultat att ta ställning till.
Test av olika leror
Ju mer man vet, desto större blir också valfriheten och flexibiliteten. Hittills har SKB i princip bara använt en enda bentonitlera, från Wyoming i USA. Nu deltar Daniel i en test av elva olika leror från andra håll i världen, för att se om de är lika bra eller kanske till och med bättre.
Då och då åker han till Lund, dels för att träffa sin handledare (som förresten är den där professorn med stenintresset) men även för att göra mätningar på MAX-labs synkrotronaccelerator. Genom att skicka runt elektroner i en ring, med nära ljusets hastighet, får man röntgenstrålar som kan användas för att studera lermineralen.
I framtiden skulle han gärna arbeta mer med de kommande acceleratorerna i Lund för SKB:s räkning. I samarbetsprojektet ESS planerar man att använda neutroner för att studera materialegenskaper.
– Lera i alla ära, men det finns mycket annat som också är spännande i livet, konstaterar Daniel.