SKB:s logotyp Adress till SKB

Mediesammanfattning vecka 18

Landet runt:

Kärnkraft - så funkar det.
I dagens kärnkraftverk används fission, det vill säga klyvning av atomkärnor, för att utvinna energi. Den energi som används i reaktorerna kommer från uran, som måste anrikas innan det kan användas. Efter att bränslet har använts i reaktorn är det starkt radioaktivt och farligt för människor och miljö. En svensk kärnreaktor ger årligen upphov till mellan 15 och 25 ton radioaktivt avfall, som måste hållas isolerat i upp till 100.000 år. I Sverige ansvarar Svensk Kärnbränslehantering, SKB, för avfallet. Slutförvaringen av avfallet har varit en stor debattfråga under många år. Den metod SKB vill använda kallas SKB-metoden, vilken innebär att bränslet kapslas in i koppar och förvaras i berggrunden på cirka 500 meters djup. I slutet på året ska SKB lämna in en ansökan om att få bygga ett slutförvar i Östhammars kommun. (dn.se, 2010-04-30)

Sverige bör satsa på ny kärnkraft. Runt om i världen planeras nya kärnkraftverk. Vid sidan av den ökande utbyggnaden utvecklas en ny fjärde generations reaktorer som kan komma att revolutionera avfallsfrågan inom några decennier. Sverige bör satsa på att delta i den internationella forskningen om dessa nya reaktorer för att inte bli akterseglade. De nya reaktorerna planeras utnyttja nästan 100 procent av uranet, jämfört med dagens reaktorer som utnyttjar mindre än en procent. Avfallsmängden minskar till en hundradel och har mycket kortare lagringstid jämfört med i dag. De nya reaktorerna ska kunna använda redan befintligt kärnavfall som bränsle, vilket är särskilt intressant. Den komplicerade frågan om slutförvaring av använt kärnbränsle får en helt ny dimension. Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att fortsätta den forskning och utveckling inom kärnkraftsområdet som vi startade redan på 1950-talet, skriver professorerna i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott: Georgia Destouni, Harry Frank, Karl Fredga, Bertil Fredholm, Karl Grandin, Dick Hedberg, Richard Lundin i en debattartikel. (Svenska Dagbladet, 2010-05-03)

Östhammar:

Samarbete ska ge spin-off. Inom ramen för samarbetsavtalet om mervärdesinsatser, som tecknades 2009 mellan SKB, SKB:s ägare samt Oskarshamns och Östhammars kommuner, har parterna fattat ett projektbeslut. Genom ett fördjupat samarbete mellan Uppsala Innovation Centre för Östhammars kommun respektive Atrinova Affärsutveckling AB för Oskarshamn ska man satsa på att utveckla spin-off av SKB:s och SKB:s ägares verksamhet samt även stödja framväxt av lokala innovationssystem. Målet är att utveckla nya affärsidéer, entreprenörer och tillväxtföretag samt att skapa arbetstillfällen. "Det här projketet kommer att vara till gagn för alla parter", säger Claes Thegeström, vd för SKB. Kostnaden för projektet är beräknad till drygt 13 miljoner kronor över en treårsperiod. (UppsalaDirekt, 2010-04-29)

Nytt stipendium till ungdomsföreningar i Östhammars kommun. SKB och Östhammars kommun har träffat ett avtal som innebär att SKB ska finansiera ett nytt idrottsstipendium under perioden 2010-2014. Målgruppen är aktiva ungdomsföreningar i kommunen. "För SKB är det viktigt med en positiv utveckling på de orter där vi verkar", säger Stig Björne, chef för enheten för samhällsfrågor på SKB. (Båtliv, 2010-04-30)

Sista samrådet om slutförvar. Ett sista samrådsmöte, innan SKB lämnar in tillståndsansökan för slutförvaret av kärnavfall i Forsmark, har hållits i Östhammar. Miljörörelsernas kärnkraftsgranskning, MKG, efterlyste en större öppenhet. "Jag vill se detta underlag för ansökan och jag vet att det är fler som vill detta. Annars riskerar vi att förslösa tid på frågor som kunde ha hanterats innan under själva prövningen", säger Johan Swahn, MKG:s kanslichef. Till exempel vill miljörörelsen ha insyn i hur SKB analyserar risker för korrosion på behållarna, som ska förvara det radioaktiva avfallet, för att kunna hinna ställa de rätta frågorna innan ansökan skickas in till rättslig prövning. Saida Engström, avdelningschef på SKB, menar att man fram till idag har fått in många frågor och kloka synpunkter, men att man inte sedan kan samråda om en färdig produkt. Allan Hedin, säkerhetsanalytiker SKB, säger att detta samrådsmöte är ett extra möte som SKB har arrangerat för att ge tillfälle prata om dessa frågor. (Sveriges Radio Uppland, 2010-05-04)

Säkerheten i fokus på möte om slutförvaret. SKB arrangerade på måndagen ett extrainkallat samrådsmöte om miljö- och konsekvensbeskrivningen, MKB, för slutförvaret i Östhammar. Där diskuterades den långsiktiga säkerhetsanalysen som har kritiserats hårt, bland annat av miljöorganisationen MKG, som menar att det saknas en fullständig säkerhetsanalys. "Det underlag vi har nu räcker absolut inte för att förstå vad SKB tänker, det finns ett stort hål i MKB:n", menar Johan Swahn, kanslichef på MKG. Från SKB:s sida menar man att kritiken är ogrundad. "Vi har visat utom allt rimligt tvivel att vi har hållit samråd om säkerhetsanalysen under flera år", säger Saida Laârouchi Engström, avdelningschef på SKB. (unt.se, 2010-05-04)

Det har inte läckt ut någon radioaktivitet. I en debattartikel av Christina Hamnö och Anna Zetterström den 28 april framförs några missuppfattningar kring hanteringen av radioaktivt avfall. Felaktigt påstås att det har läckt ut radioaktivitet från SFR i Forsmark. Det handlar i stället om att vattnet som finns naturligt i berget har kommit i kontakt med tunnor som har börjat rosta. De förvarades i ett isolerat utrymme som ännu ej var förslutet. Innan något vatten släpps ut ur anläggningen kontrolleras det och det var vid en sådan kontroll som vi själva upptäckte något förhöjda värden. Efter att vattnet hade renats släpptes det ut. SKB tar ingen ställning när det gäller vilken framtida energiförsörjning Sverige ska ha. Vår uppgift är att ta hand om det avfall som redan finns, och när det gäller radioaktivt avfall får det aldrig göras några kompromisser. Säkerheten är grunden för hela vår verksamhet, skriver Jimmy Larsson-Hagberg, presschef på SKB. (Norrtelje Tidning, 2010-05-04)

Oskarshamn:

Fårbo får mack igen.
Idag togs de första spadtagen för den nya macken i Fårbo. I flera år har Misterhultföretagarna, en sammanslutning där bland annat SKB och OKG ingår, kämpat för en ny mack. Pengarna till Q-star-macken kommer från EU-projektet Kustlandet och Regionförbundet. Macken kommer att stå klar den 5 juni. (Barometern, 2010-05-04)

Övrigt om kärnavfall:

Grönare kärnkraft.
Avfallsfrågan är fortfarande ett problem som delvis är olöst, inte bara för kärnkraftsvänner utan också för atomkraftens fiender. Allt avfall som redan existerar måste tas om hand, även om alla reaktorer skulle stängas i morgon! Åtta professorer från Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott bjöd på en välkommen debatt i Svenska Dagbladet igår. De menar att Sverige riskerar att halka efter övriga världen, som satsar på nya generationer av kärnkraftverk. Dessa reaktorer utnyttjar uranet effektivare och kan dessutom drivas med det avfall som redan existerar. Det är en effektiv återvinning och förhoppningsvis är behovet av långtidsförvaring av det avfall som blir kvar mycket kortare än idag, några hundra år i bästa fall. Utifrån ett etiskt perspektiv kan man hävda att det är förkastligt att avstå från nya kärnkraftsreaktorer när de kan vara den bästa lösningen på avfallsproblemet. (Norrköpings Tidningar, 2010-05-04)

Forskare oeniga om slutförvaring. Finland bygger som första land i världen ett slutförvar för kärnavfall. Avfallet ska förvaras i kopparkapslar i bergrunden i Olkiluoto i minst 100.000 år, men forskare är oeniga om riskerna med denna förvaring. Vid KTH i Stockholm har forskning visat att koppar inte skulle hålla i mer än 1.000 år. På torsdag ska regeringen slå fast sitt principbeslut om slutförvaringen av kärnavfall i Olkiluoto. (YLE, Internetnytt, 2010-05-04)

Kärnkraften är både dyr och riskabel. Kärnkraftsel är betydligt dyrare per kilowatt än övrig el. I dagens elpris finns inte kostnaden för att bygga bergrum och förvara avfallet i tiotusentals år med. I Tyskland fruktar man att 126.000 tunnor, som förvaras i en nedlagd saltgruva, har börjat rosta sönder och att radioaktiviteten kan komma ut i grundvattnet. Jordskalv, likt i Haiti, kan orsaka sprickor i berggrunden och radioaktiviteten kan spridas, skriver Rune Danielsson i en insändare. (Västerbottens Folkblad, 2010-05-04)
 
Utgivare:
Retriever