Landet runt:
Kämpa för avveckling. Föreningen Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen samlade på 30-årsdagen av kärnkraftsomröstningen en gles skara anhängare till en demonstration på Sergels torg. Beslutet att successivt avskaffa kärnkraften i Sverige hotas nu sedan regeringen lagt fram en proposition där man föreslår att avvecklingslagen avskaffas. Det är mycket upprörande, anser föreningen. En mängd tal hölls av bland andra Birgitta Hambraeus och riksdagsledamoten Solveig Ternström (C). Moderatorn, Akko Karlsson (MP), släppte "dagens medieskandal" då hon berättade att SKB genomfört en undersökning om folkhälsa och miljö. I undersökningen beslutade man att inte ha med cancer bland befolkningen som en parameter för värden runt kärnkraftverk, något som ännu inte uppmärksammats av media. (Internationalen.se, 2010-03-29)
Det finns pengar. Kärnkraftbolagen ska enligt lag svara för alla kostnader för kärnavfallet och sedan 1970-talet avsätter dessa bolag pengar till Kärnavfallsfonden för att bland annat täcka kostnaderna för hanteringen av avfallet. Kostnader läggs alltså inte på kommande generationer, som Markku Nykänen menar i NSD den 24/3. SKB har i uppdrag att ta hand om kärnavfallet på ett långsiktigt säkert sätt. Vi kommer att ansöka om att få bygga slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark och ansökningarna ska prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen innan ett beslut om tillstånd fattas av regeringen, skriver Jessica Alsenlid Otterstål, informatör på SKB, på insändarsidan. (Norrländska Socialdemokraten, 2010-03-30)
Kärnkraften rysk roulette. Ett riksdagsbeslut i juni kan ge dubblad mängd kärnkraftsel jämfört med i dag. Elbehovet håller på att minska och med utbyggd vindkraft och med vattenkraft klarar vi oss utan kärnkraft. Varför ska vi spela rysk roulette genom att köra kärnkraftverken hårdare eller bygga nya? SERO har skrivit ett kritiskt yttrande över SKB:s förslag till miljökonsekvensbeskrivning om förvaret av använt kärnbränsle. Där skrivs att 40% effekthöjning på reaktorerna ökar haveririsken tre gånger. Det använda kärnbränslet i Clab, mellanlagret för använt kärnbränsle, kräver daglig tillsyn, vilket inte är möjligt vid en reaktorolycka. Clab ligger för nära. Samma korta avstånd är det mellan planerat slutlager och reaktorerna i Forsmark. Hur länge ska vi spela atomroulett när det finns gott om sparmöjligheter och alternativ för energin? skriver Hans Sternlycke i en debattartikel. (Miljömagasinet.se, 2010-03-30)
Östhammar:
Ökända flaskhalsar kan byggas bort. Infrastruktursatsningarna i Uppsala län för åren 2010-2021 har presenterats. Regeringen har beslutat att 4,7-4,8 miljarder ska satsas på infrastruktur i länet. Investeringar som berör regionen direkt eller indirekt. Förutom den nationella plan som handlar om riksvägar och järnvägar har regeringen även lagt fast ramarna för länsplanen. I den ingår utbyggnaden av väg 288 mellan Uppsala och Östhammar. Men för den sista sträckan, mellan Gimo och Börstil, finns bara finansiering för 129 av totalt 215 miljoner. Det betyder att den sträckan inte kan avslutas till år 2021. "Där måste vi göra en djupdykning för att hitta en lösning. Men jag har gott hopp om att vi ska klara det", säger Arne Sandemo (M), ordförande i Regionförbundet. SKB planerar att bygga slutförvaret av använt kärnbränsle i Forsmark och har därför lovat att förskottera pengar till vägens utbyggnad för att skynda på projektet. Men om inte den sista sträckan av väg 288 finns med i planen kan inte någon förskottering ske. Regionförbundet ska fastställa planen senast 30 juni och det brådskar därför om man ska lyckas med att få med hela utbyggnaden av väg 288. (unt.se, 2010-03-31)
Delade meningar om kärnkraft på temadag. Bruksgymnasiet i Gimo besöktes av Greenpeace, Vattenfall och SKB på sin temadag om energi. "Det är bra att Greenpeace är här, det känns som att vi matats med en och samma linje om kärnkraft under hela skoltiden", säger eleven Anna Hellgren. Klasskamraten Ida Bromark instämmer. "Det har bara varit en linje hela tiden från Vattenfall och SKB. Vi har sällan fått höra alternativa åsikter". Läraren Lena Åkerman menar att det blir mycket om kärnkraft för eleverna redan från tidig ålder eftersom man bor i en kärnkraftskommun och det var därför viktigt att få hit en grupp som står för ett alternativ till kärnkraften. (unt.se, 2010-03-31)
Länsstyrelsen kan tappa kompetens. Sverige har i varje län en miljöskyddsenhet som förbereder prövningar av miljöfarlig verksamhet. Regeringen vill nu koncentrera miljöprövningsdelegationerna till sju län där varken Kalmar, Halland eller Uppsala ingår. Tjänstemän i Uppsala har en särskild kunskap på kärnkraftområdet, en aspekt som är förbisedd, anser Leif Byman, t f landshövding i Uppsala län. Länsstyrelsen i Uppsala står dessutom inför ett omfattande arbete när det gäller kärnbränsleförvaret som är planerat att byggas i Forsmark. "Det kommer att innebära mängder av ärenden, stora som små, för vår miljöskyddsenhet. Att detta skulle hanteras av länsstyrelsen i Dalarna eller Stockholm i ställer verkar illa genomtänkt", menar han. Länsstyrelsen och de övriga kärnkraftslänen har nu skrivit till regeringen i frågan. (unt.se, 2010-04-06)
USA borde ta hand om svenskt kärnavfall. Ännu finns inte kärnkraftverk som kan använda kärnavfall som bränsle. Dessa energieffektiva kärnkraftverk är på väg, men det tar tid. Eftersom det svenska kärnavfallet ska förvaras i 100.000 år är mitt förslag att man ska vänta. I USA har president Obama tillsatt en grupp som ska ge förslag på långtidslagring. Det vore bra om amerikanerna kunde ta hand om även det svenska avfallet, skriver Elof Johansson, professor emeritus i Uppsala, i en replik till Carl Sommerholt. (unt.se, 2010-04-01)
Mängden kärnavfall en framtida fråga. Transmutation trollar inte bort radioaktiviteten i det använda kärnbränslet, det återstår också då kärnavfall som måste tas om hand på ett säkert sätt. Internationellt anses geologisk förvaring vara det bästa sättet att slutförvara använt kärnbränsle. När det gäller påverkan av kommande istider har många års forskning gett oss stor kunskap om hur klimatet i framtiden kan komma att variera och eventuellt påverka kärnbränsleförvaret, något vi måste visa i vår kommande säkerhetsanalys. Många anser att frågan om kärnavfallet inte ska lämnas till kommande generationer, men vi ska inte heller sätta oss över kommande generationers rätt att fatta egna beslut. Med SKB:s metod för ett kärnbränsleförvar i det svenska urberget kan detta uppnås, skriver Carl Sommerholt, kommunikationschef på SKB, i ett svar på Elof Johanssons insändare den 23 mars. (unt.se, 2020-03-29)
Nytt turistbolag fick sin styrelse. Det nya turistbolaget Visit Östhammar har hållit sin första bolagsstämma. Under fem års tid stödjer SKB bolaget med 550.000 kronor årligen till marknadsföring av Östhammars kommun. "Även vi gynnas om det kommer fler besökare till Östhammars kommun och infrastrukturen kring besöksnäringen utvecklas", sa Stig Björne från SKB, som hoppas att andra större företag i kommunen följer SKB:s exempel. (unt.se, 2010-03-29)
Oskarshamn:
Inget kretsloppstänkande. På debattsidan har Olle Andersson kritiserat att använt kärnbränsle, som fortfarande innehåller en stor mängd energi, ska grävas ned i jorden och bli oåtkomligt. Men han vänder kritiken mot fel håll. Det är inte Svensk Kärnbränslehantering som drivit frågan om återanvändning av det använda kärnbränslet, utan antikärnkraftrörelsen. Samhället har krävt en säker förvaring av kärnavfallet och berörda myndigheter och organisationer har utvecklat metoder för ett säkert djupförvar. Projektet med djupförvaring ska naturligtvis inte avbrytas, men vi bör kanske fundera på om djupförvaret ska stängas slutgiltigt, som det är tänkt, skriver Barometern i en kommentar på ledarsidan. (Barometern, 2010-04-06)
Diktatoriskt av SKB om kärnbränslet. SKB talar om öppenhet och demokrati, men använder i verkligheten diktatoriska metoder för att kunna genomföra KBS-metoden. Viljan att pröva andra möjligheter saknas. Frågan borde konsekvensutredas av en fristående grupp, mångfalden och konkurrensen inom det vetenskapliga samhället bör få säga sitt. Det är en grov missbedömning att det inte finns möjligheter till en annan teknisk lösning inom hundra år och det vore inte särskilt klokt att först deponera kärnavfallet i berggrunden och sedan återta det, som resurs eller för att metoden sviktat. Kärnbränsleavfallet ligger i säker förvaring i Clab och det är med denna förvaring möjligt att dra nytta av teknikförbättringar när det gäller slutförvaret. Är det klokt att skynda på ett slutförvar av kärnbränslet i berggrunden när vi vet att det kan upparbetas och återanvändas fler gånger och att det därför är en resurs och inget avfall SKB tänker deponera? Undrar Olle Andersson i Oskarshamn i en debattartikel. (Oskarshamns-Tidningen, 2010-03-30)
SKB växer ytterligare i Oskarshamn. SKB räknar med att växa med 150 anställda fram till år 2013. Många av nyrekryteringarna sker vid verksamheterna i Oskarshamn och Östhammar. I Östhammar ska slutförvaret av använt kärnbränsle byggas och i Oskarshamn ska kärnbränslet kapslas in. I Oskarshamn byggs också en fabrik för tillverkning av kopparkapslar. När driften är i gång kommer inkapslingsanläggningen i Oskarshamn sysselsätta cirka 30 personer och kapselfabriken 25 personer. (Oskarshamn-Tidningen, 2010-03-31)
Övrigt om kärnavfall:
A Town Says ‘Yes, in Our Backyard’ to Nuclear Site. New York Times besöker Östhammar och rapporterar om ett samhälle där invånarna är beredda att ta ansvar för det som många runt om i världen skyr - slutförvaring av det radioaktiva avfallet. (New York Times, 2010-04-05)
Energi utan framtid. Spanien har åtta aktiva kärnkraftverk, vilket är fler än de flesta EU-länder har. Samtidigt är nästan 60 procent av spanjorerna emot kärnkraft. Frågan om kärnkraftens vara eller icke vara blev en het fråga när regeringen i slutet av förra året efterlyste kommuner som ville ta hand om kärnavfallet. Den slutliga listan består av nio kommuner. Enligt Carlos Bravo, ansvarig för kärnkraftsfrågan på Greenpeace, handlar det om ett antal borgmästare som mot ekonomisk ersättning, men utan folkets stöd, anmält sin kommun. Flera regionalmyndigheter har överklagat kommunernas ansökan om att ta hand om avfallet. Carlos Bravo tror inte att regeringen kommer att gå vidare med processen eftersom den saknar både folkligt och politiskt stöd. "Den minst dåliga lösningen är att varje kärnkraftverk tar hand om sitt eget kärnavfall. På så vis undviker vi att lagra enorma kvantiteter på ett och samma ställe och vi slipper transporterna", menar han. (Sydkusten.es, 2010-04-02)
Varför inget om kärnavfallet? I en insändare undrar Arne Selander varför Sundsvalls Tidning struntar i att ta upp frågan om kärnkraftsavfallet på debatt- och ledarsidan. Där talas det bara positivt om en ny satsning på kärnkraftverk. Sundsvalls Tidnings ledarredaktion svarar att det stämmer att tidningens ledarsida är positiva till kärnkraft. Däremot struntar man inte på debattsidan i avfallsfrågan. Det är helt enkelt ingen debattör som hittills skickat in någonting om kärnkraftsavfall. (Sundsvalls Tidning, 2010-03-25)
Använd kärnbränsle bättre. I en tv-debatt sa företrädare för Vetenskapsakademien att vi har lagrat kärnavfall som räcker till fjärde generationens reaktorer i mer än tvåtusen år. Det ligger närmare att använda kylvattnet från Forsmark, vilket kan värma upp Stockholms stad. I dagsläget pumpas kylvattnet ut i Östersjön! Hur energieffektivt och miljövänligt är detta? undrar Åke Westin, västeråsare för kärnkraft, i en insändare. (VLT, 2010-03-25)
Avspänning önskas. Varken vindkraft, solceller eller kärnkraft bidrar nämnvärt till koldioxidutsläpp. Många länder i världen satsar nu på en utbyggnad av dessa energikällor. Denna utveckling är inte utan risk, men vi är tvungna att bestämma oss för vilka risker vi är tvungna att leva med och minska dem så mycket det går. När det gäller kärnkraftens avfall är det i många länder svårt att få människor att acceptera ett slutförvar, men vi vet nu att det finns metoder som är ansvarsfulla gentemot framtida generationer och att vi kan förvänta oss fler sådana metoder. Avfallet från kärnkraft är inget hot mot mänskligheten, medan avfallet från olja, kol och gas är förödande redan nu och än mer i framtiden. Vilket avfall föredrar vi? undrar Hans Blix i en krönika. (Fokus, 2010-03-26)
Utgivare: Retriever