Landet runt:
”Avfallsfrågan inte löst”. Trettio år efter folkomröstningen om kärnkraft fortsätter tio av tolv reaktorer att producera kärnavfall, trots att de enligt beslut tagna efter folkomröstningen skulle vara avvecklade. Regeringen lägger nu fram en proposition om att ta bort avvecklingslagen och göra det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Men den svenska kärnavfallsfrågan är inte löst! KBS-metoden, som innebär att kärnbränslet kapslas in i koppar som förvaras på 500 meters djup i ett lager av lera, har ifrågasatts på senare år. Forskare på KTH menar att det finns en risk att kopparkapslarna börjar läcka redan inom tusen år. SKB, som är kärnkraftsbolagens eget kärnavfallsbolag, har med i princip obegränsade medel fått rumstera fritt i den vetenskapliga och politiska världen i Sverige i många år. Det måste finnas oberoende resurser som kan ta fram kunskap, även om den inte är till KBS-metodens fördel. Samrådet mellan SKB och miljörörelsen om det planerade slutförvaret i Forsmark avbröts av SKB i dagarna, utan att bolaget kunnat ta fram en säkerhetsanalys som visar att slutförvaret är säkert. Naturskyddsföreningen vill utreda möjligheten att använda djupa borrhål, som ett alternativ till KBS-metoden. Det har SKB vägrat, trots att regeringen krävt bättre alternativredovisningar. Var finns det politiska modet att ta kärnavfallskolossen vid hornen? undrar Johan Swahn, kanslichef för MKG och Linda Birkedal, ordförande MKG, i en debattartikel. (Dagens ETC, 2010-03-19)
Kärnavfallsbolaget viker sig för kritik. SKB har länge försökt att blunda för vetenskapliga studier som visar att deras förslag på slutförvarsmetod för kärnavfallet har allvarliga brister. Efter att forskare på KTH visat att koppar kan rosta i syrefria miljöer samt att miljörörelsen och Kärnavfallsrådet efterlyst mer forskning på området har sakligheten segrat och SKB ska nu undersöka frågan vidare. (Twingly – svensk blogg, Naturskyddsföreningens blogg, 2010-03-23)
M/s Sigyn byts ut. Fartyget Sigyn, som har transporterat använt kärnbränsle från svenska kärnkraftverk, ska ersättas av ett nytt fartyg om några år. Det har SKB:s styrelse beslutat efter att ha utrett olika alternativ. Eftersom det kommer att finnas behov av att transportera kärnavfall under många år har SKB bedömt att det finns fler fördelar med att bygga ett nytt fartyg jämfört med att renovera Sigyn. ”Det återstår dock mycket jobb och många detaljer innan det är klart”, säger SKB:s vd Claes Thegeström. (Upsala Nya Tidning webb, 2010-03-15)
Sverige ger USA råd om kärnavfall. I december lämnar Sverige in ansökan om att bygga en anläggning för slutförvaring av kärnavfall i Forsmark och blir då först i världen med att ta detta steg. I USA gick planerna på en slutförvaringsplats i berget Yucca Mountain i graven då Barack Obama strök finansieringen i sin budget och de amerikanska myndigheterna måste nu börja om från början. ”Nu får vi hjälpa dem lite. På något sätt vågar jag påstå att vi hanterat det här bättre än amerikanerna – både teknikutveckling och att bygga upp förtroende”, menar Claes Thegeström, vd på SKB. Om det blir mer konkreta affärsmässiga kontakter kommer det att ske via SKB International. En teknik för inkapsling har utarbetats av SKB, som kommer att ha en fabrik för montering och med sista kvalitetskontrollen. Claes Thegeström hävdar utan tvekan att det svenska konceptet för slutförvaring är världsledande, vilket beror på att politiker satte tryck på industrin. Thegeström menar att det råder konsensus om att geologiskt slutförvar är den bästa metoden och att idéer, som till exempel transmutation, är orealistiska. (Svenska Dagbladet, 2010-03-12)
Förvaringen är ännu inte bevisat ofarlig. Den svenska metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle är inte okontroversiell. Inkapslingen av avfallet har ifrågasatts av forskare, som anser sig ha visat att koppar korroderar även i syrefritt vatten och att kapslarna inte ens håller i tusen år. Att den svenska metoden skulle bli internationell standard och i framtiden en exportsuccé är en högoddsare. Det var ju avfallet som den svenska kärnkraftsdebatten egentligen handlade om. Utomlands är man förvånad över det starka stödet i de kommuner där kärnavfallet ska förvaras, men det är inte så märkligt. I både Östhammar och Oskarshamn är orterna och invånarna nära förknippade med kraftverken. Men den positiva inställningen är inget bevis för den svenska metodens ofarlighet eller att det inte finns motstånd på andra orter. Det är troligt att andra platser skulle vara mer lämpade för slutförvaring, men där är motståndet så stort att man inte ens vågar provborra. För att den svenska metoden för slutförvar ska kunna exporteras måste man nog börja med att bevisa dess ofarlighet och övertyga fler än de som redan är frälsta. (Svenska Dagbladet, 2010-03-12)
Gratisannons eller journalistik? I dag har Svenska Dagbladet en stor artikel med rubriken ”Sverige ger USA råd om kärnavfall”. Men både det ena och det andra är fel. Någon rådgivning pågår inte, det finns enbart förhoppningar om framtida affärsmöjligheter i USA hos SKB:s vd, Claes Thegeström. Det enda han har att komma med är ”signaler och förhoppningar” Dessutom är det SKB, ett bolag som ägs av kärnkraftsindustrin, som avses med Sverige. (Twingly – svensk blogg, Dagbok mot atomkraft, 2010-03-12)
SKB bjuder in till korrosionstester. Kopparkapslarna, som ska omge det använda kärnbränslet, måste kunna hålla tätt i hundratusen år. Men det finns risk att de korroderar sönder redan efter ett par tusen år. Det hävdade korrosionsforskare Peter Szakalos i höstas och hänvisade till mätningar på kopparmynt från regalskeppet Wasa. Mynten, som legat en bit ner i syrefri lera, hade korroderat betydligt snabbare än vad SKB hade räknat med. ”Att jämföra miljön kring Wasa med den runt kopparkapslarna i slutförvaret blir lite fel. Wasamynten låg i en miljö som var väldigt rik på sulfider och organiskt material”, säger SKB:s presschef, Jimmy Larsson-Hagberg. Nu bjuder SKB in Peter Szakalos och hans kolleger till gemensamma tester som startar den 24 mars. (Ingenjören webb, 2010-03-11)
Nu bryter SKB samrådet med miljörörelsen. SKB har, enligt Miljörörelsernas kärnavfallsgranskning, ensidigt valt att avbryta samrådet kring slutförvar av kärnbränsle i Forsmark. Tillsammans med Naturskyddsföreningen skickar man nu en samrådsinlaga till SKB, där man kritiserar det avbrutna samrådet. ”Bolagets inställning har inte varit konstruktiv och ibland känts konfrontativ, vi känner oss utestängda från samtalen i förtid”, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen. Det finns, enligt Miljörörelsernas kärnavfallsgranskning och Naturskyddsföreningen, i nuläget inga dokument som visar att SKB:s metod för slutförvaring blir säker. (Miljöaktuellt webb, 2010-03-11)
Östhammar:
Ljusa visioner för Östhammar. Att slutförvara använt kärnbränsle i Forsmark ser ut att bli en strålande affär för Östhammars kommun. Just nu arbetar tio arbetsgrupper i kommundelarna med Vision 2020, som på lördagen hade ett seminarium. Östhammar kommuns näringslivschef Ulf Andersson berättar att det görs framsteg. Till exempel samlade den senaste nätverksträffen 57 lokala företag, som för en tid sedan bildade ett turistbolag. Stig Björne från SKB meddelade vid seminariet att det finns en målsättning att ha utbyggnaden av väg 288, mellan Uppsala och Östhammar, klar till 2017, vilket är åtta år tidigare än den nuvarande planen. (unt.se, 2010-03-20)
Stoppa slutförvaret av kärnbränsle! Återflyttad till Sverige är jag förskräckt över beslutet att förvara använt kärnbränsle i 100 000 år. I kärnavfallet återstår 97 procent av energin, vilken kan användas i modernare anläggningar som konstrueras i världen. Eftersom kompetens och förmåga har förstörts i Sverige under de senaste årtiondena borde kärnbränslet i stället exporteras. Nästa istid, som bör komma inom 3 000 år, är ett annat skäl till att exportera kärnavfall till områden som inte kommer att täckas av kilometertjock is, skriver Elof Johansson, professor emeritus Uppsala universitet och Rockefeller University, i en insändare. (unt.se, 2010-03-23)
Övrigt om kärnavfall:
Nej, nej och åter nej till kärnkraft. Visserligen måste de fossila bränslen bort, men de behöver inte ersättas av något riskfyllt, dyrt och som kräver förvaring. Det finns stora problem med slutförvaringen av kärnbränslet, något som Yvonne Stålnacke, Luleås socialdemokratiska kommunalråd, inte ser som ett argument mot en utbyggnad. Det gör mig förbluffad och arg. Alla som tar ställning för kärnkraft måste fråga sig vad vi ska göra med allt avfall! SKB ska analysera hur hål, 500 meter ner i berget, kommer att förändras på 100 000 år. Det kan bara bli kvalificerade gissningar. För att ersätta all världens fossila energi med kärnkraft kommer det behövas sju gånger fler reaktorer i världen jämfört med i dag. Det betyder sju gånger mer avfall. Att klyva urankärnor kan ge miljardvinster och därför tystar kärnkraftslobbyn ner undersökningar som visar att vi kan klara oss utmärkt utan kärnkraft, skriver Lena Tjäder, ordförande Ung Vänster Norrbotten, i en debattartikel. (Norrbottens-Kuriren 2010-03-19, Norrländska Socialdemokraten 2010-03-20)
Ny kärnkraftslag kan falla. Regeringen har antagit miljöminister Andreas Carlgrens (C) förslag om ny kärnkraftslag, men tre centerpartister hotar att rösta emot. En av dem är riksdagsledamoten Eva Selin Lindgren, som har doktorerat i kärnfysik och varit professor i miljöfysik på Chalmers. ”Det finns ingenting om säkerhetsfrågorna kring kärnkraften i propositionen, så vitt jag förstår. Vem ska betala för säkerheten och hur ska man garantera säkerheten kring kärnavfallet?” undrar hon. Eva Selin Lindgren tycker inte att energifrågor lämpar sig för blockpolitik, liksom inte heller försvars- och säkerhetsfrågor. ”De är så viktiga och så långsiktiga att de inte lämpar sig för förändringar så snart riksdagsmajoriteten byter färg”, menar hon. (Göteborgs-Posten, 2010-03-19)
Den kluvna kärnfrågan. På måndag presenterar regeringen sin proposition som tillåter att nya kärnkraftsreaktorer byggs. För mig finns ett antal villkor för att kärnkraft ska vara okej, bland annat att slutförvaringen ska vara absolut säker, eller riskerna rättfärdigade. Men slutförvaringen är omöjlig att rättfärdiga. Med flera hundratusen år av farlighet framför sig kan riskerna inte elimineras. Vi vet inte hur många miljarder människor som inte har något att säga till om i frågan, trots att de utsätts för risker som vi inte känner till något om. Även om kärnkraften är bra för oss, så är den ett problem för väldigt många fler. (Twingly – svensk blogg, Kuniri, 2010-03-20)
”Kärnkraften lika farlig i dag”. I dag samlas gamla folkkampanjare mot kärnkraft för att minnas kärnkraftomröstningen för 30 år sedan. I Ovanåkers kommun var motståndet mot kärnkraft särskilt starkt. SGU planerade på 1980-talet att provborra i Svartoberget i Edsbyns kommun. Men Folkkampanjen mot kärnkraft fick veta att SGU redan hade borrat ett 70 meter djupt hål i berget. En stark opinion väcktes mot provborrningarna, som fick avbrytas. Regeringens förslag att satsa på nya kärnkraftverk tycker Birgitta Ohlsson, kärnkraftmotståndare, miljöpartist och debattör, är fullkomligt sanslöst. ”Kärnkraften är lika farlig i dag och man har ännu inte löst avfallsfrågan”, menar hon. (Ljusnan, 2010-03-23)
Säg sanningen om kärnkraften. Det är beklagligt att kärnkraften reduceras till en vällevnadsfråga i stället för en överlevnadsfråga. Kärnkraftsavfallet är ett brott mot framtiden, det finns ingen säker metod och ingen säker plats för slutförvaring av avfallet. Och om vi framtiden har teknik för att återanvända det uttjänta bränslet ökar risken för att uranisotoper kommer i orätta händer och används som bomber, skriver Bengt Svalander i en insändare. (Hallandsposten webb, 2010-03-11)
Slutförvar av tyskt kärnavfall utreds igen. Sedan 1970-talet är saltberget i Gorleben i Tyskland platsen där avfallet från tyska kärnkraftverk är tänkt att slutlagras. Den utredning som skulle ge svar på om berget var lämpligt för slutförvaring avbröts för tio år sedan av den dåvarande regeringen och sedan dess har ingenting hänt. Nu vill miljöministern Norbert Röttgen starta utredningen av saltberget igen, en undersökning som beräknas ta cirka tio år. Kritik mot Gorleben som slutlager har framförts från olika håll, bland annat har geologer fastställt att grundvatten rör sig i berget. Om utredningen av Gorleben startar igen väntas protester från den starka, tyska antikärnkraftrörelsen, som har väckts på nytt av regeringens ambition att förlänga drifttillstånden för tyska atomkraftverk. (Sveriges Radio Ekot, 2010-03-15)
Det finns dolda fällor i centerns förslag. Riksdagen kan snart komma att fatta beslut om att tillåta nya kärnkraftverk i Sverige. Det skulle vara ett historiskt dåligt beslut och regeringens förslag bryter mot den energiöverenskommelse som regeringsparterna träffade förra året. Det köttben som då slängdes till Centerpartiet i förhandlingen var att kärnkraften i framtiden skulle bära sina egna kostnader, utan subventioner. I det förslag som Andreas Carlgren nu presenterar finns flera dolda fällor, t ex att kärnkraftverken inte behöver försäkra sig fullt ut och att tillåta subventioner om de kommer från andra länder än Sverige. Eftersom forskare har upptäckt att kopparkapslarna, som ska lagra kärnavfallet, rostar mycket snabbare än man trott saknas en säker slutförvarsmetod. Det är därför oansvarigt mot kommande generationer att fatta beslut som ökar avfallsberget innan slutförvaringsfrågan fått en lösning. Vi behöver inte dyr och farlig kärnkraft som skapar ett livsfarligt avfall. I dag växer den hållbara energin och man borde öka effektiviseringen och den förnybara energin i stället för att satsa på kärnkraft, skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, i en debattartikel. (Tranås-Posten, Nyheterna, 2010-03-17)
Utgivare: Retriever