SKB:s logotyp Adress till SKB
Flygbild över den tänkta platsen för kärnbränsleförvaret i Forsmark. Bilden är ett montage. Flygbild över det planerade området för Kärnbränsleförvaret (mitten) i Forsmark. Bilden är ett montage.

Ett kärnbränsleförvar i det
1,9 miljarder år gamla berget

Ett kärnbränsleförvar i Forsmark placeras i Söderviken nära Forsmarks kärnkraftverk. Här på cirka 500 meters djup
i det 1,9 miljarder år gamla berget planeras slutförvaret för
cirka 12 000 ton använt kärnbränsle.

Söderviken ligger inom Forsmarks industriområde och blir platsen för Kärnbränsleförvarets anläggningar ovan mark. Härifrån byggs en ramp på totalt fem kilometer ner till ett djup på cirka 500 meter. Fullt utbyggt – omkring 2070 – omfattar förvaret uppåt sex mil tunnlar i ett underjordssystem med plats för 6 000 kopparkapslar med använt kärnbränsle. Det bergutrymme som beräknas behövas är cirka fyra kvadratkilometer.

Bergtekniskt projekt

SKB hoppas på en byggstart 2017 och räknar med att Kärnbränsleförvaret då kan vara klart att tas i drift runt 2025. Bygget av förvaret är extraordinärt när det gäller kärnsäkerhet. Bergtekniskt handlar det om att totalt cirka 2,3 miljoner kubikmeter berg tas ut under flera decennier.

Deponering

Deponeringen av kopparkapslar med använt kärnbränsle sker nere i förvaret med specialbyggda maskiner som kan fjärrstyras med stor precision. Men om något oförutsett händer ska det vara möjligt för operatörerna att utföra reparationer på maskinerna.

Parallellt med att deponeringen påbörjas i de färdiga tunnlarna sker utsprängning av nya tunnlar. Så kommer det att fortsätta i runt 40 år, tills allt kärnbränsle är deponerat. Därefter ska förvaret förslutas. Under hela drifttiden fortsätter också geologerna arbetet med att kartlägga berget och planera för nya tunnlar.

När Kärnbränsleförvaret är i full drift arbetar där cirka 250 personer, hälften ovan och hälften under jord. I driftorganisationen finns personal inom allt från forskning till säkerhetshantering och lokalvård.