Peter Wikberg, forskningschef på SKB, varför har ni startat det här projektet?
– Vi vill helt enkelt reda ut den här frågan en gång för alla. Den internationella konferensen om kopparkorrosion i november förra året bekräftade ju att det som hittills presenteras inte räcker för att dra några slutsatser. Samtidigt efterlyste man ytterligare forskning, och det är det vi initierar nu.
Ni har bjudit in bland annat Kärnavfallsrådet, KTH och Strålsäkerhetsmyndigheten till en referensgrupp som ska ha insyn i projektet. Varför har ni gjort det?
– Vi är övertygade om att det är viktigt att detta görs öppet så att alla berörda parter får vara delaktiga i vilka analyser som görs och tidigt ta del av vad resultatet blir.
Vad är det för typ av experiment som behöver genomföras?
– Bland annat diskuteras ett nytt experiment som ska upprepa KTH-försöket med gasutveckling med syfte att antingen bekräfta KTH:s resultat eller analysera möjliga orsaker till avvikelser, beroende på utfallet. Dessutom kommer vi att analysera ett kopparprov från en tjugo år gammal kopparstudie som har återfunnits av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP.
Vad handlar det om för kopparprov?
– Provröret ingick i en studie som initierades av Statens Kärnbränsle-nämnd i syfte att upprepa KTH-forskaren Gunnar Hultquists resultat kring kopparkorrosion. Provet består av ett cirka två centimeter långt provrör med vatten med nedsänkta koppartrådar, förslutet med palladium.
Vilka analyser kommer att göras?
– Exakt vilka analyser som ska göras kommer att beslutas i samråd med SP och referensgruppen kommer självklart att få ge synpunkter på det. Men till exempel kommer vattnet i provröret att analyseras och koppar-trådarna att studeras både med olika typer av mikroskop och med spektroskopi.
Vad hoppas du att analyserna ska visa?
– Det är för tidigt att säga hur mycket vi kommer att kunna läsa ut av det här provet även om man med blotta ögat inte kan se någon omfattande korrosion. Vi får återkomma när vi har resultatet av analyserna.