Landet runt:
Så kommer vi att stoppa kärnkraften. I media ges felaktigt intrycket att en kärnkraftsutbyggnad redan är klubbad och klar. Men det stämmer inte alls. Jag är inte den enda bland alliansens riksdagsledamöter som kommer att rösta nej till regeringens förslag om en utbyggnad. Genom att påminna om riskerna med kärnkraft hoppas jag att fler riksdagsledamöter kommer att säga ifrån. Exempel på riskerna är att kärnkraftavfallet ständigt växer och helst vill producenterna av kärnkraft förvara avfallet i det svenska urberget. Svensk Kärnbränslehantering har inte efter 30 års arbete hittat en metod för slutförvaring som är säker, skriver Solveig Ternström i en debattartikel. (Expressen, 2010-02-21)
Kärnavfallsteknik intresserar USA. Claes Thegerström, vd på Svensk Kärnbränslehantering, har besökt USA för att bland annat träffa ledare för det amerikanska energidepartementet. Vid konferensen ”Nuclear Waste Management”, berättade han att Sverige nu kommer att ansöka om att bygga ett slutförvar. ”Det ser ut som om vi blir först att verkligen påbörja ett projekt”, säger Claes Thegerström. Han tror också på ett teknikutbyte med USA. Det amerikanska projektet med att bygga ett kärnavfallslager i delstaten Nevada håller på att haverera på grund av en kraftig negativ opinion. Det är sannolikt att USA i stället väljer ett område som geologiskt liknar den svenska berggrunden, vilket ger Sverige möjligheter att dra nytta av deras teknik och vetenskap. (Dagens Industri, 2010-02-22)
Så får det nedgrävda kärnbränslet nytt liv. Att upparbeta kärnavfall innebär en rad kostnader och problem vid hanteringen, ett alternativ som tidigare inte varit aktuellt. Nu föreslår dock Kärnavfallsrådet att avfallet ska kunna grävas upp, antingen för att genom transmutation omvandlas till mer kortlivat avfall, eller för att återanvändas som nytt bränsle i kärnreaktorer. För fyra år sedan utförde SKB ett test där man grävde upp en koppartunna, som några år tidigare begravts enligt KBS-3 metoden. Försöket var enligt SKB lyckat, men då hade inte förvaret förslutits, omgivningen var inte radioaktiv, tunnorna hade inte korroderat och avfallet var inte upphettat av strålningen. I verkligheten är villkoren inte lika gynnsamma. Men om det är möjligt att gräva upp avfallet och göra det mer kortlivat kan det dock bli en resurs i framtiden. (Ny Teknik, 2010-02-24)
Oskarshamn:
Längre tid för mellanlagring. OKG har lämnat in en begäran till Länsstyrelsen om att få mellanlagra lågaktivt avfall längre tid än de tre år som nu gäller som gräns. Länsstyrelsen har i sin tur vänt sig till Strålskyddsmyndigheten, SSM, för att höra myndighetens åsikt i frågan. SSM ställer sig välvilliga till längre förvaring. I praktiken utgår man inte längre från radioaktiviteten i avfallet när det anländer till markdeponin, utan det är mätningar vid den tid när kontrollen upphör som är betydelsefulla, menar SSM. (Nyheterna, 2010-02-18)
Länets Silicon Valley? Oskarshamns kommun, Nova och KTH har tecknat ett avtal om samarbete kring utbildning, forskning och utveckling. På KTH finns en stor verksamhet kring kärnenergi. ”En väldigt intressant del för vår del är anläggningarna i Oskarshamn”, förklarade Peter Gudmundsson, rektor på KTH. OKG och SKB har medverkat till avtalet, vilket har varit avgörande för idén, menar Novas rektor, Bengt Karlsson. (Nyheterna, 2010-02-19)
Övrigt om kärnavfall:
Uranbrytning billigare än återanvändning. Continental Precious Minerals har planer på en urangruva i Oviken i Jämtland. Men om ny teknik att återanvända uttjänt uran slår igenom skulle det använda kärnbränsle Sverige redan har räcka till att driva våra kärnkraftverk i 200 år. Det är en politisk och en ekonomisk fråga, menar professor Christian Ekberg, Chalmers. ”Finns det politiska eller andra incitament som gör uranet dyrare då är det här en möjlighet. Men för närvarande är det billigare att bryta nytt uran”, säger Ekberg. Hans Forsström på det Internationella atomenergiorganet, IAEA, tror att tekniken att utnyttja använt kärnbränsle ligger 40-50 år fram i tiden. (Sveriges Radio Jämtland, 2010-02-17)
Fritt fram för ny kärnkraft trots olösta avfallsfrågor. Regeringen har tagit beslut om en lagrådsremiss vilket gör det möjligt att bygga nya kärnkraftverk. Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, menar att det strider mot regeringsparternas energiöverenskommelse. ”Samtidigt visar ny forskning på säkerhetsbrister i industrins metod för slutförvar av det radioaktiva avfallet”, säger han. Naturskyddsföreningen tycker att det är inte är logiskt att bygga nya kärnkraftverk innan man har löst avfallsfrågan. (PIR, 2010-02-18)
Eskilstunaborna är en del av lösningen. Min positiva påverkan på världens miljöproblem är liten, men den bidrar. Jag har tagit ställning och säger nej till fossila bränslen, uranbrytning och kärnkraftverk som genererar atomsopor. Jag och alla Eskilstunabor är en del av lösningen och ju fler vi blir, desto fortare närmar vi oss lösningen. Och i höst röstar jag på det parti som står mig närmast i dessa frågor, skriver Börje Skjoldhammer, lärare på Eskilstuna folkhögskola, på debattsidan. (Folket, 2020-02-19)
Regeringen satsar på kärnkraft. Regeringens förslag förra veckan innebär att förbudet om att bygga nya kärnkraftsverk upphävs. Förslaget strider mot ett av högeralliansens vallöften. Ännu finns ingen slutförvaring för det radioaktiva avfallet som fungerar. På mycket lång sikt kan kanske ny teknik möjliggöra att kärnavfallet kan återanvändas i nya kärnkraftreaktorer, men det är inget alternativ för att ersätta de reaktorer som används i dag. Kärnkraften är dyr och riskfylld och det enda rätta är att ersätta den med förnyelsebara energikällor och energieffektivisering, anser Hans Hjelte, i en ledarartikel. (Folket, 2010-02-23)
Här tar de hand om atomsopor. I dag utnyttjas endast fem procent av energin i kärnbränslet i kärnreaktorerna, men i nästa generation reaktorer kan den resterande energin utvinnas. Avfallet måste då först upparbetas och restprodukter som är oanvändbara ta bort. Det finns i dag fyra anläggningar i världen som tar hand om civilt kärnavfall och upparbetar det – i Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Japan. Det som blir kvar efter upparbetningen är en liten del radioaktiv lösning som förglasas och slutförvaras i knappt 1 000 år, till skillnad från dagens avfall som måste slutförvaras i 100 000 år. En anledning till att Sverige valt att slutförvara direkt är att upparbetning ger stora mängder plutonium, vilket ökar risken för kärnvapenspridning. (Ny Teknik, 2010-02-24)
Utgivare: Retriever