Riks:
Kärnavfallet är ingen atombomb. Börje Skjoldhammers debattartikel visar att det finns stora brister vad gäller kunskapen om joniserande strålning. Ett slutförvar är ingen atombomb eller ett Tjernobyl. Om Skjoldhammers antaganden om dåliga barriärer besannas kan man med SKB:s mest pessimistiska beräkningar komma nära den naturliga bakgrundsstrålningen. I skolor, bostäder och daghem med godkända radonvärden är strålningen större. Begrepp som ”säkerhet” och ”risk” måste värderas för att rätt förstå ordet ”farligt”, skriver Leif Hägg, ledamot i säkerhetsgruppen för slutförvar, Forsmark, i ett svar på en tidigare debattartikel. (Aftonbladet, 2010-01-13)
Utmaningarna en drivkraft. Bengt-Olov Pettersson är egenföretagare i Hudiksvall. Han har bland annat byggt om lastutrymmet på fartyget Sigyn som fraktar kärnavfall åt SKB för en utställning. Insatsen utsågs till årets eventinstallation under Almedalsveckan 2008. (Hudiksvalls Tidning, 2010-01-18)
Östhammar:
Finns viljan att granska Forsmark? I mina insändare har jag enbart frågat mig om det finns kompetens och vilja inom säkerhetsnämnden att kritiskt granska verksamheten i Forsmark på ett sätt som ger kommuninvånarna den trygghet och framtidstro som krävs för att våga bo kvar i kommunen. Speciellt med tanke på Moderaternas jubel över etableringen av ett lager för högaktivt kärnkraftsavfall i kommunen - världens farligaste avfall, som andra kommuner kategoriskt vägrar härbärgera, skriver Allan Johansson i en insändare. (Östhammars Nyheter, 2010-01-16)
Mörners analys delas inte av forskarvärlden. Nils-Axel Mörners spektakulära syn på slutförvarets säkerhet delas inte av många andra i forskarvärlden. Att forskare själva marknadsför alarmerande resultat gentemot massmedierna innan de hunnit granskas kritiskt är en relativt ny företeelse som kan vara en effekt av den hårda konkurrensen om tjänster och anslag. När resultaten väl granskas av andra visar sig de överraskande slutsatserna ofta vara förhastade. Mörner nämner exempelvis inte de forskarrapporter från Chalmers som visar att kärnbränslet i förvaret är mycket svårlösligt i den miljön. Kärnbränsle är hårt och sprött. Eftersom de flesta radioaktiva ämnena i bränslet består av uran styr uranets löslighet även hur de andra ämnena frigörs. Vatten är en viktig komponent för bränsleupplösning och transport av partiklar, men berget i Forsmark är torrt. Om Mörners antaganden om jordbävningar och dåliga barriärer besannas kan man enligt SKB:s mest pessimistiska antaganden närma sig den naturliga bakgrundsstrålningen på 1 milliSivert per år, att jämföra med gränsvärdet för bostäder om 10-12 milliSivert per år, skriver Leif Hägg i en replik på en tidigare debattartikel. (Upsala Nya Tidning, 2010-01-19 och Östhammars Nyheter, 2010-01-16)
Oskarshamn:
Inga snurror ost E22. Det vore ett gigantiskt misstag att likt danskarna förstöra stora landområden med vindkraftverk. Genom att i stället ersätta de gamla kärnkraftverken med nya får vi kostnadseffektiv, säker och miljövänlig energi. Och med nästa generations kärnkraft kan vi återanvända det nu lagrade avfallet så att det nästan inte blir något kvar, skriver Lars Cornell. (Oskarshamns-Tidningen, 2010-01-20)
– Förskräckligt att grannkommuner ska behöva konkurrera. Kommunalrådet Peter Wretlund (S) är besviken på Rikstrafiken som hellre ser Västervik än Oskarshamn som färjeläge för Gotlandsfärjorna. Färjeterminalsbygget i Oskarshamn fortsätter dock med hjälp av de 150 miljoner kronor som man har fått från SKB. (Nyheterna, 2010-01-14, SR P4 Kalmar Nyheter och SR P4 Gotland Gotlandsnytt, 2010-01-13)
Upprustning beräknas till en halv miljon. Det kommer att kosta en halv miljon kronor att fixa kontorslokaler till SKB Näringslivsutveckling. SKB Näringslivsutveckling vill hyra kontorslokalerna på plan 3 mitt emot Stadshuset för att underlätta samarbetet med Atrinova på Nova Högskolecentrum. Tekniska nämnden ska vid sitt kommande möte ta ställning till penninganslaget. (Nyheterna, 2010-01-10)
Övrigt om kärnavfall:
Vindkraften är också subventionerad. Kärnkraftens farlighet ligger helt på det hypotetiska planet. Det finns metoder att tillfyllest säkert långtidsförvara avfallet. Ännu bättre är att använda den kvarvarande energin i avfallet i framtida effektivare kärnkraftverk. Det finns tillräckligt med bränsle för att göra kärnkraften användbar under några tusen år framåt, skriver Sonny Gynnhammar i ett svar på en tidigare insändare. (Norrköpings Tidningar, 2010-01-14)
Kärnavfallslager ska flyttas. Det tyska strålskyddsinstitutet vill plocka ut 126 000 tunnor med kärnavfall från en nedlagd saltgruva nära staden Wolfenbuttel. Tunnorna lagrades där mellan 1967 och 1978, men gruvområdet är instabilt och det finns en risk för att det kan störta samman. Lagringsmetoderna har varit primitiva och många tunnor misstänks ha rostat sönder eller vara skadade på annat sätt. (Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda, Norrköpings Tidningar, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Upsala Nya Tidning, NA Bergslagsposten och Karlskoga-Kuriren, 2010-01-16)
Den globala förbränningen av biomassa är ett miljöproblem. Förbränningen av kogödsel i Indien är ett gigantiskt problem. Miljörörelsen vägrar inse det och talar om koldioxidneutralitet. I stället borde vi göra det som är koldioxidpositivt, som att spara energi. Kärnkraften borde också utvecklas. ”Avfallet” består till 97 procent av oanvänd energi som skulle kunna användas i ett nytt kraftverk, men det svenska förbudet mot forskning kring kärnkraft omöjliggör detta, skriver professor Elof Johansson i en insändare. (Falköpings Tidning, 2010-01-13)
Kärnkraften är en akilleshäl. Under de senaste åren har flera ombyggnationer av kärnkraftverk gjorts trots att elpriserna rasat i höjden. Det visar att kärnkraften har problem. Etablissemanget tror sig ha löst avfallsproblemen genom att gräva ned det i berggrunden, men historien visar att det är en kortsiktig lösning, skriver Sven Ström i en insändare. (Nyheterna, 2010-01-16 och Oskarshamns-Tidningen, 2010-01-15)
Utgivare: Infopaq