Riks:
Framtidens klimat avgör kärnavfallets lagring. Meteorologerna på SMHI har bland annat för SKB:s räkning undersökt tre scenarier för hur klimatet kan utvecklas under de kommande 100 000 år sedan – en ny inlandsis, permafrost i berggrunden och marken lagd sju meter under vattenytan. Det är viktigt att veta hur så extrema klimatförändringar påverkar slutförvaringen. Jens-Ove Näslund, ansvarig för klimatfrågor på SKB, säger att förvaret trots dessa påfrestningar kommer att vara säkert. (TV4 Nyheterna 22:00, 2010-01-11)
Isolering i hundratusen år. Det tar inte 100 år utan snarare 100 000 år innan kärnavfallet är hyfsat ofarligt. På SKB:s hemsida står det att det använda kärnbränslet måste isoleras från människor och natur i minst 100 000 år, skriver Annika Westman i ett svar till en tidigare insändare. (Sydsvenskan, 2009-12-31)
Om kärnkraften skulle få chansen tar vi vårt ansvar. Det stämmer att en forskargrupp på KTH har upptäckt att koppar oxideras snabbare än vad som tidigare varit känt. Men SKB och dåvarande SKI har sedan 1980-talet upprepat forskargruppens experiment utan att nå samma resultat. Problemet är komplext och experimenten komplicerade. Även om kopparkapseln skulle knäckas finns emellertid ytterligare fyra barriärer som skyddar bränslet från att läcka ut i grundvattnet. Tack vare att regeringen har raderat den förkastliga tankeförbudslagen kan vi äntligen börja bygga nya reaktorer. Det producerade kärnavfallet har kvar 98-99 procent av sin ursprungliga energi, och om vi bygger Generation IV-reaktorer så kan den återstående energin i bränslet tillvaratas i flera hundra år framåt. Därigenom minskar även den totala avfallsmängden, skriver Joachim Holm i en insändare. (Västgöta-Bladet, Falköpings Tidning och Skaraborgs Läns Tidning, 2010-01-08)
SKB bidrar till att lösa slutförvaringen. SKB har uppdraget att skydda människa och miljö genom att ta hand om Sveriges kärnavfall på ett säkert sätt. Internationellt är vi ett föredöme. Andra länder tar hjälp av våra experter. Oavsett om koppar kan korrodera snabbare än vi har räknat med så har vi tagit hänsyn till ett sådant scenario i vår analys. Kärnavfallet finns redan. Efter trettio år av forskning och utveckling tycker vi nu att vi också har en metod som är redo för samhällets prövning, skriver Carl Sommerholt, kommunikationschef SKB, i ett svar på en tidigare insändare. (Dagens Nyheter, 2010-01-13)
Vi är fortfarande ute och flyger. En gång på sjuttiotalet hörde jag en metafor som drog paralleller mellan kärnkraftsprojektet och ett flygande flygplan utan landningsställ. Det känns som att det fortfarande är där vi befinner oss. 100.000 år dröjer det tills avfallet är ofarligt! För så lång tid sedan var det ännu långt kvar till istiden. Vem kan ta ansvar för en så lång tidsperiod?, skriver signaturen E B i en insändare. (Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar, 2010-01-13)
Östhammar:
Kerstin Blix närmar sig slutmålet. I juni 2009 kom beskedet att Forsmark i Östhammars kommun blir platsen för slutförvaret av utbränt kärnbränsle. Det var meningen att projektledaren Kerstin Blix skulle ha en ansökan om att bygga förvaret färdig att skicka till myndigheterna i juni 2010, men så kommer det inte att bli. Den långsiktiga säkerheten kräver ytterligare finputsning och trots att det mesta kommer att vara klart i juni så dröjer det ända till december 2010 innan ansökan på omkring 9 000 sidor är helt färdig. Kerstin Blix intryck är säkerhetskraven kommer att uppfyllas med råge. (Upsala Nya Tidning, 2010-01-05)
Väg 288 kan vara helt ombyggd om åtta år. Utbyggnaden av väg 288 mellan Östhammar och Uppsala skulle kunna vara klar redan år 2018 men finansieringsfrågan är ännu olöst. Det är Östhammars kommun, Regionförbundet, SKB, Sandvik samt Forsmarks kraftgrupp som har tagit initiativet för att få till en snabbare utbyggnad av vägen. På Vägverket är man positiva till initiativet.
– Den planerade etableringen av slutförvaret i Forsmark förstärker ytterligare behovet av bra kommunikationer i Östhammars kommun. Vi ställer oss positiva till att bilda en arbetsgrupp för att tillsammans utreda möjligheterna till en snabbare utbyggnad, säger Lena Erixon, generaldirektör på Vägverket. (Uppsala Nya Tidning, 2010-01-13)
Kärnavfallsförvaret är inte säkert. SKB arbetar med KBS-3 metoden för slutförvaring, en kopparkapsel täckt av bentonitlera nedgrävd i berget. Metoden är 30 år gammal. I dag finns mycket som talar för att de tre barriärerna inte kommer att hålla. Tvärtemot vad SKB försöker visa så finns det stor risk för korrosion i kopparn som kan innebära att den är borta inom 1 000-2 000 år. Bentonitleran är inte heller stabil. Förr sågs berget som den starkaste barriären, men vi vet i dag att berget inte är stabilt utan har varit utsatt för flera stora jordbävningar, de flesta för 10 000 år sedan. Jag har länge förespråkar att man istället förvarar avfallet torrt i höga berg, den så kallade DRD-metoden, skriver docent Nils-Axel Mörner. (Upsala Nya Tidning, 2010-01-02)
SKB:s ansökan tidigast klar i december – prövningsprocessen kan ta till 2015. Tidigare i veckan publicerade vi en artikel där det framgick att SKB:s ansökan var försenad. Kerstin Blix projektledare för delprojekt ansökan på SKB säger att det kan ta till december i år eller ännu längre innan ansökan är färdig. I första hand beror förseningen på beskrivningen av de långsiktiga konsekvenserna.
– Vi kommer inte att lämna in en ansökan som inte är färdig. Det återstår att för oss att visa med beräkningar att den långsiktiga säkerheten håller, säger Kerstin Blix.
Jacob Spangenberg (C), Östhammars kommun, tycker inte att förseningen får några större konsekvenser för kommunen. (Uppsala Fria Tidning, 2010-01-05)
Framtiden tillhör kärnkraften. De fossila bränslena är mer miljöfarliga än kärnkraft som nu gör sitt segertåg över världen. Den begränsade avfallsmängden kan tas om hand i det planerade slutförvaret i Östhammars kommun, skriver Frigyes Reich och Lars Persson i en debattartikel. (Upsala Nya Tidning, 2010-01-03)
Oskarshamn:
Krav på att Clab stängs genast. Sero, Sveriges energiföreningars riksorganisation, kräver att centrallagret för använt kärnbränsle, Clab, ska stängas omedelbart då det riskerar att utsättas för terrorattacker. Sero tycker inte att man ska förvara kärnbränsle i stora bassänger med vatten, våtlagring, utan torrlagt i Castorbehållare, en metod som är gammal och beprövad. (Oskarshamns-Tidningen, 2010-01-07)
”Säkerheten på Clab är mycket god”. På SKB menar man att de jämförelser som har gjorts mellan Clab och amerikanska kärnkraftverk haltar eftersom Clab på många sätt är säkrare.
– Säkerheten på Clab är mycket god. Clab är en mycket robust anläggning, byggd för att klara stora påfrestningar, säger Jenny Rees, SKB:s informationssamordnare i Oskarshamn. Hon påpekar att Clab är en mycket robust anläggning, placerad 30 meter ner i berget. (Oskarshamns-Tidningen, 2010-01-08)
2,4 miljoner kronor till information. LKO-projektet i Oskarshamn får 2,4 miljoner kronor från Strålsäkerhetsmyndigheten för att informera allmänheten om hantering och slutförvaring av kärnbränsle och avfall. Myndigheten har beviljat ett förskott på den ansökta summan. (Oskarshamns-Tidningen, 2010-01-11 och Nyheterna, 2010-01-09)
Sponsor satsar på etik i hockey. SKB sponsrar IK Oskarshamn. Nu vill man satsa på etik, livsfrågor och droginformation till spelare och ledare. Jenny Rees, informationssamordnare på SKB, säger att man vill stärka Oskarshamns varumärke genom att sponsra laget. (Världen i dag, 2010-01-04)
Övrigt om kärnavfall:
Varför ta dessa risker Ottosson? Kärnkraften är livsfarlig, liksom avfallet. En svensk reaktor producerar över 200 kilo plutonium per år. Den mängden räcker till 40 atombomber. Att andas in en miljondels gram kan ge lungcancer, skriver miljöpartisten Eva Karlsson i en debattartikel. (Norrköpings Tidningar, 2010-01-07 och Folkbladet, 2010-01-02)
Mycket osäkert kring avfall. Vad kostar det att ta hand om kärnavfallet, med import av material, grävning av tunnlar och byggande av slutförvar, undrar Janviktor Wahlgren i en debattartikel som svarar Ingemar Ögren. (Norrtelje Tidning, 2010-01-08)
Utgivare: Infopaq