– Att titta på organiseringen är viktigt, eftersom organisationen blir styrande för den verksamhet som bedrivs och även får följder för omvärlden. I slutförvarsprojektet, med sina många intressenter och konsekvenser, är organiseringen inte heller bara en teknisk ledningsfråga utan faktiskt en samhällelig angelägenhet, säger Magnus Frostenson, från företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
Syftet med Magnus Frostensons pågående forskning, som beräknas vara klar i juni 2010, är att undersöka vilka specifika problem inom organisering och företagsstyrning som slutförvarsprojektet kommer att föra med sig. Bland annat intresserar han sig för relationen mellan SKB och dess samarbetskommuner, inte minst förverkligandet av mervärdes-avtalet och de stora förväntningar som finns på företagets aktiviteter, till exempel genom SKB Näringslivsutveckling AB.
Han konstaterar att det här är ett ovanligt privat-offentligt samarbete, baserat på ett ömsesidigt beroende, till skillnad från många andra fall där ena parten är den styrande.
Parallella organisationer
Kommunernas dubbla roller som både granskare och partners är också värt att studera närmare, menar han. Många parallella organiseringar kommer att uppstå och verka jämsides, både inom respektive kommun och mellan de olika intressenterna.
Magnus Frostenson definierar slutförvarsprojektet som en system-organisation, snarare än en traditionell projektorganisation. Det innebär ett system i rörelse, där varje förändring i en del av systemet påverkar helheten.
I SKB:s senaste årsbok om samhällsforskningen skriver han att system-organisation handlar om en ständigt pågående ”förhandling” om olika aktörers roller. Det innebär att lokal integration och nätverksbyggande blir en stor del av den industriella organisationen och en viktig framgångsfaktor för hela projektet.