I boken Samhällsforskningen 2004–2009, Teman, resultat och reflektioner redovisas de fem första åren av SKB:s samhällsforskningsprogram. Det rör sig om en delrapport, men den omfattar en större del av den forskning som genomförts. I en presentation på SKB:s samhällsforskningsseminarium 2009, lyfte de olika perspektiv och hittade nya frågor att besvara.
– Jag ser tre dimensioner, förklarar Britt-Marie Drottz Sjöberg från Norges
Teknisk Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim. Dessa är lokalt–nationellt, nationellt–internationellt och det är tidsdimensionernas historia; nutid–framtid.
Därefter pekar hon på en rad olika resultat inom dessa områden. Till exempel
finns det lokala perspektivet starkt närvarande.
I de två kommunerna som har varit med i SKB:s platsundersökningar har det
funnits ett starkare engagemang bland medborgarna och ett större medieintresse, för att nämna två exempel. I Östhammar och Oskarshamn är man också mer positiva till ett slutförvar i den egna kommunen, jämfört med landet i övrigt. Detta samtidigt som svenskarna i många andra frågor präglas av en nationell samsyn.
En av frågorna Britt-Marie Drottz Sjöberg valde att överlämna till den senare
gruppdiskussionen var därför: ”Om nu Sverige har en så homogen värdekultur
som forskningen visar, hur kan det då vara så stora skillnader mellan platsvalskommunerna och landet i övrigt, när det gäller attityd och acceptans av ett slutförvar.”
– Det har varit en unik situation, konstaterar Boel Berner och syftar på formerna för samarbetet mellan forskarna, Beredningsgruppen och SKB.