Som politiker i en kommun med länets högsta arbetslöshet och grannkommun till Östhammars kommun där ”allt” ska hända kände Ann-Cathrin Larsson att frågan var berättigad. Ska hennes kommun bli lottlös när det gäller slutförvarets spin-off-effekter och mervärdesavtalets satsningar?
Hon fick svar på sin fråga. Kommunalrådet i Östhammars kommun, Margareta Widén Berggren (S) svarade blixtsnabbt:
– Ni i Älvkarleby kommun kan vara precis lika glada!
Arne Sandemo (M), ordförande i regionförbundets styrelse, gav samma besked:
– Ni, liksom vi, bor i en landsända med fantastiska möjligheter. SKB:s verksamhet passar mycket väl in i regionen och kommer att betyda oerhört mycket för Östhammars kommun men också för hela regionen.
Därmed sagt att Älvkarleby kommun, liksom andra kommuner i länet och även Norrtälje kommun, kommer att gagnas av det stora projekt som SKB planerar i Forsmark. Ett projekt som handlar om investeringar på tolv miljarder och lika många miljarder under driftåren. Dessutom har SKB och SKB:s ägare slutit ett mervärdesavtal med samarbetskommunerna Östhammar och Oskarshamn. Det är ett avtal som gagnar utbildning, näringsliv och samhället i stort.
Viktigt att kommunerna mår bra
– Det är viktigt för SKB att kommunerna mår bra, sade Stig Björne, nyutnämnd vd i SKB Näringslivsutveckling AB, som är ett resultat av mervärdesavtalet. Vi kommer att arbeta länge, avtalet är inget sprinterlopp, och vi ska göra bra saker.
Stig Björne var en av föredragshållarna på regionförbundets seminarium. Andra var Lucie Riad som presenterade regionförbundets arbete med slutförvarsfrågan, Virpi Lindfors från Strålsäkerhetsmyndigheten som redogjorde för gransknings- och tillståndsprocessen, Lars Johnsson som beskrev Länsstyrelsens arbete och Peter Andersson som berättade om granskningsprocessen i Östhammars kommun.
Saida Laârouchi Engström, avdelningschef på SKB, deltog också och beskrev SKB:s mångåriga arbete med att hitta en plats. Hon talade bland annat om slutförvarsprojektet som ett flergenerationsprojekt och sade att det inte finns något ”vi eller de” eller ”nu eller sedan”. Det finns bara ”vi och de” och ”nu och sedan” när det gäller att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall.