Ett sextiotal deltagare från bland annat länsstyrelse, kommuner och organisationer i Kalmar län samlades på Äspölaboratoriet den 1 december för att diskutera vad övergödningen av Östersjön betyder för livet i havet och hur vi med gemensamma krafter kan vända utvecklingen.
Seminariet arrangerades av Äspö Miljöforskningsstiftelse, som är ett samarbete mellan SKB och Oskarshamns kommun.
Full av fel sorts liv
– Östersjön är inte död, ansåg Lena Kautsky, professor vid Stockholms marina forskningscentrum.
– Den är full av liv, fast inte det liv vi vill ha.
Boven i dramat är de utsläpp som sker från olika typer av verksamheter på land. Jordbruk, tung industri, trafik, avloppsvatten från städer och enskilda avlopp ger alla upphov till både näringsämnen och giftiga kemiska föreningar som i slutändan hamnar i havet.
Kväve och fosfor är båda näringsämnen, som gynnar tillväxten av exempelvis blågröna alger och grönslick på bekostnad av bland annat blåstång och torsk.
Bräckt vatten stressar
Östersjön är extra känsligt, eftersom vattenomsättningen är liten samtidigt som befolkningstrycket är stort. Runt dess kuster bor inte mindre än 85 miljoner människor. Dessutom är vattnet bräckt.
– Östersjön är ett så ungt hav att inga lokala arter har hunnit utvecklas, förklarade Lena Kautsky.
– De som finns är antingen anpassade för att leva i sötvatten eller i saltvatten. Det bräckta vattnet passar inte någon, utan alla lever under en högre stressnivå än i sin rätta miljö.
Dea Carlsson, vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt, berättade om hur myndigheterna arbetar med vattenfrågor.
– Vår uppgift är att ha en helhetsbild av och klassificera i vilket skick vattendragen på land är och vilka utsläppskällor det finns.
– För att klara miljömålen måste det till ett ökat samarbete och flera insatser på lokal nivå.
Musslor utmärkta reningsverk
Även de lokala initiativen fick utrymme på seminariet. Anna Thore berättade om hur man inom organisationen Kalmarsunds Kustmiljö, med bidrag från EU och till stora delar ideella insatser, arbetat med att anlägga både våtmarker och musselodlingar för att minska utsläppen av kväve och fosfor till havet.
– Det går att odla musslor i Östersjön också även om de inte blir lika stora som på Västkusten, berättade hon.
– Jag tror mycket på musslor. Musselodlingar renar vattnet tre till fyra gånger så effektivt som en våtmark.
Vladimir Cvetkovic, professor vid KTH, talade om hur Östersjön har misshandlats under många år.
– För att vi ska kunna läka skadorna måste vi först åtgärda orsaken, sedan förstå vilka skador det rör sig om och slutligen låta dem läka, ansåg han.
– De åtgärder vi gör måste ske på land. Att syresätta havet genom till exempel vågdrivna luftpumpar är ingen långsiktig lösning, utan bara konstgjord andning.