SKB:s logotyp Adress till SKB
Björn sandström i halvfigur med del av en borrkärna i handen. Foto: Berit Lundqvist. Björn Sandström forskar om sprickmineral i Forsmark. Här visar han upp en sprickytan från en del av en av alla de borrkärnor från platsundersökningen han studerat.

Björn beskriver bergets historia
i Forsmark

Berggrunden i Forsmark är stabil. Det visar Björn Sandström i en doktorsavhandling som nyligen lades fram vid Göteborgs universitet.

I början av juni 2009 valde SKB plats. Slutförvaret för använt kärnbränsle ska ligga i Forsmark i Östhammars kommun. Avgörande för beslutet var säkerheten på lång sikt. Berget i Forsmark är sprickfattigt, torrt och stabilt.

En viktig pusselbit vid undersökningarna av berggrunden har varit Björn Sandströms studier av sprickmineral i de nästan 18 kilometer av borrkärnor som SKB:s platsundersökning i Forsmark gett upphov till. Björn blev 2009 doktor i geologi vid Göteborgs universitet på en avhandling om detta.

– Mina undersökningar visar att berget i Forsmark är stabilt och att de flesta sprickorna i berget är mycket gamla, säger Björn.

– De flesta strukturerna i berget bildades för över en miljard år sedan.

Olika sprickmineral har bildats vid olika tidpunkter och under olika yttre omständigheter. De är till stor hjälp för att tidsbestämma olika geologiska händelser under bergets nästan två miljarder år långa historia. Geokemiska studier av sprickmineral kan också visa vilka förhållanden som varit rådande i berggrunden under olika perioder.

Fyra generationer mineral

I Forsmark finns det fyra generationer av sprickmineral. Den äldsta mineralbildningen inträffade för mellan 1,8 och 1,1 miljarder år sedan, förmodligen under den senare delen av den så kallade svekokarelska bergskedjebildningen. Mineral som epidot, kvarts och klorit fälldes då ut.

Ytterligare mineralbildningar skedde sedan genom påverkan från andra senare bergskedjebildningar, då berggrunden i västra Sverige omvandlades och veckades.

Med tiden fyllde mineralen sprickorna helt. Man säger att sprickorna läkte ihop. Någon gång för mellan 460 och 280 miljoner år sedan öppnades en del av sprickorna igen, troligen i samband med att fjällkedjan bildades. Varma lösningar kunde då tränga ner i berggrunden och bilda nya mineral.

Den yngsta generationens sprickmineral härstammar från en period som startar för 277 miljoner år sedan och sträcker sig fram till i dag. De har fällts ut i den övre delen av berggrunden i gamla redan existerande sprickor.

Viktigt för grundforskningen

– Att vi kunnat koppla tiden för mineralbildningarna tidsmässigt till bergskedjebildningar som ägt rum längre västerut i Sverige är ny kunskap och viktig för den geologiska grundforskningen, säger Björn.

– Tidigare fanns det inga bevis för att berggrunden så längt österut i Sverige också påverkades.

Olika generationer av sprickminderaler.

I Forsmark finns fyra generationer av sprickmineral.
Bild a visar epidot från första generationen.
Bild b visar andra generationens mineral där en spricka
fylld med adularia skärs av en spricka fylld med prehnit.
Bild c visar andra generationens laumontit.
Bild d visar kvarts och pyrit från tredje generationen.
Bild e visar tredje generationens asfaltit och pyrit.
Bild f visar en öppen spricka med ett tunt lager av kalcit
från fjärde generationen.

Publicerad: 2009-06-12
Senast uppdaterad: 2011-03-14