Den metod, KBS-3-metoden, som SKB tagit fram genom långvarigt utvecklingsarbete, bygger på tre barriärer.
- Kopparkapseln som isolerar bränslet under lång tid.
- En buffert av bentonitlera som bäddar in kapseln och förhindrar att den kommer i kontakt med grundvattnet.
- Det svenska urberget som skyddar, stänger ute och fördröjer transporten av radioaktiva ämnen.
Ett samverkande system
Metoden ingår i ett system av samverkande anläggningar. Det använda kärnbränslet transporteras sjövägen från kärnkraftverket till ett mellanlager där det förvaras i ett antal decennier.
I en särskild inkapslingsanläggning placeras bränslet i kopparkapslar för att sedan föras till slutförvarets tunnlar på cirka 500 meters djup. Där stoppas kapslarna i borrhål och omges av ett buffertmaterial.
Två av systemets anläggningar finns redan – mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) och slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Det som återstår att bygga innan systemet är komplett är alltså en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Säkert och transparent
På 80-talet la SKB fast de principer som skulle gälla i arbetet med kärnavfallet.
- Avfallet ska förvaras i Sverige.
- Det ska mellanlagras och slutförvaras utan föregående upparbetning.
- Stora krav ska ställas på säkerhet och strålskydd och svenska myndigheters krav ska uppfyllas.
- Beslut om den definitiva utformningen tas först när ett brett kunskapsunderlag finns framme.
- Tekniska lösningar ska utarbetas i Sverige men internationella erfarenheter ska tas till vara.
- Verksamheten ska bedrivas öppet och med god insyn från samhällets sida.
Möjligt att återta
Såväl svenska författningar som internationella konventioner sätter begränsningar på hanteringen av radioaktivt avfall. De säger bland annat att deponering inte får ske i havet eller på havsbotten. Säkerheten ska vila på flera barriärer och inte kräva övervakning av kommande generationer.
Men samtidigt kan det använda kärnbränslet vara en energiresurs som kan användas i framtiden. Hur ska vi samtidigt erbjuda skydd och handlingsfrihet för kommande generationer? KBS-3-metoden ger möjlighet att under driftskedet och innan förvaret försluts ta upp bränslet igen. Även senare går det att genomföra. Återtaget skulle dock kräva nästan lika stora resurser i tid och pengar som själva deponeringen.