Valet av plats för kärnbränsleförvaret, där använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken ska slutförvaras på närmare 500 meters djup, har stått mellan Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar i Oskarshamn kommun. I båda kommunerna finns ett starkt stöd för slutförvarsprojektet, vilket har varit en förutsättning för SKB:s engagemang.
SKB har genomfört fem års omfattande platsundersökningar, med borrningar, analyser och 600 vetenskapliga rapporter på var och en av de två orterna. Sedan har alla kända faktorer analyserats, utvärderats och jämförts.
Entydiga resultat
I onsdags kunde SKB:s styrelse ta ett enigt beslut om att föreslå att kärnbränsleförvaret ska förläggas till uppländska Östhammars kommun, granne med kärnkraftverket i Forsmark.
– Resultaten är entydiga. Våra säkerhetsexperter har slagit fast att Forsmark har bättre förutsättningar för ett långsiktigt säkert förvar och ett enklare genomförande. Berget har talat, konstaterar Claes Thegerström.
Analyserna visar att Forsmark har ett homogent berg som, på den nivå där slutförvaret ska placeras, innehåller mycket lite rinnande vatten.
– Det är grundläggande för säkerheten men påverkar också många andra aspekter. Till exempel när vi ska bygga tunnlar, återfylla tunnlarna och få kapslarna på plats. Det gör det helt enkelt möjligt att utnyttja berget på ett effektivt sätt.
Fler faktorer talar för Forsmark
Den långsiktiga säkerheten har varit avgörande för beslutet, men det finns även andra faktorer som talar för Forsmark. Berget där leder bort värme bättre än i Laxemar och därmed kan kapslarna med varmt kärnbränsle förvaras närmare varandra. Det betyder att ett förvar i Forsmark tar mindre plats vilket underlättar genomförandet och ger mindre bergmassa att hantera.
I Forsmark uppförs dessutom anläggningen ovan jord på befintligt industriområde. Det begränsar påverkan på miljön och ger tillgång till den infrastruktur som finns i området.
Tillståndsansökan nästa år
Valet av plats för kärnbränsleförvaret är en milstolpe för det svenska kärnavfallsprogrammet. Men det är i sig ingen formell juridisk handling, konstaterar Claes Thegerström. Nästa viktiga steg är de tillstånds-ansökningar som SKB vid slutet av 2010 ska lämna in till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen.
– Först när ansökningarna lämnas in finns ett fullt underlag för myndigheter och regering att ta ställning till.
Tidigast 2013 beräknas SKB kunna få ett slutligt tillstånd från regeringen. Runt 2014 förväntas bygget av kärnbränsleförvaret kunna starta och de första kapslarna kan deponeras runt 2023.
Oskarshamn fortsatt viktig
Platsvalet är ett resultat av närmare 20 års arbete där SKB genomfört översiktsstudier i stora delar av Sverige, förstudier i åtta kommuner och därefter platsundersökningar i Forsmark och Oskarshamn.
SKB vill bygga kärnbränsleförvaret i Forsmark men det nära samarbetet med Oskarshamn utvecklas också, bland annat med den planerade inkapslingsanläggningen. Dessutom har ett samarbetsavtal med satsningar på bland annat infrastruktur och näringslivsutveckling i de båda kommunerna slutits.