SKB:s logotyp Adress till SKB

SKB och Nasa samarbetar på Grönland

En man står på ett isberg på Grönland. Foto: Lena Morén.
Smältvattnet från en glaciär bildar tunnlar i isen. Foto: Lena Morén.

 

Sökandet efter liv på Mars har lett till ett unikt samarbete mellan SKB och Nasa. Ett gemensamt projekt på Grönland ska lära oss mer om förhållandena under en inlandsis.

I augusti 2008 startade ett av de mer spektakulära projekten i SKB:s historia. Tillsammans med vår finska motsvarighet Posiva och en rad andra organisationer – bland dem Nasa – ska vi undersöka förhållandena under och omkring en inlandsis.

– Vi ska borra i själva isen och i berget vid iskanten, berättar SKB:s klimatexpert Jens-Ove Näslund.

Färden går västerut, mot Grönland och trakten vid Söndre Strömfjord. Där finns bergarter som påminner mycket om dem i Laxemar och Forsmark.

Spår av liv och vatten?

SKB och Nasa intresserar sig för inlandsisar av två helt skilda anledningar. För SKB:s del är det naturligtvis fråga om hur en inlandsis påverkar ett slutförvar för använt kärnbränsle. Nasa letar efter liv i extrema miljöer.

I dagarna har vi kunnat läsa i tidningarna om hur marssonden Phoenix landat nära planetens nordpol. Där ska den ta prov på både mark och atmosfär. Grönlandsprojektet är en förberedelse för framtida mer komplicerade expeditioner till Mars. Om 10–20 år räknar Nasa med att skicka upp en farkost som ska kunna borra och samla in borrkärnor från den marsianska berggrunden. Syftet är att undersöka om det finns spår av mikrober eller aminosyror – livets byggstenar – i dessa.

Nasa vill också göra undersöka om det finns vatten på planeten, något som kan göras med hjälp av radar. Både borrutrustningen och radarutrustningen ska provas på Grönland.

Vad händer under isen?

SKB har en betydligt mera jordnära skäl för sitt engagemang i projektet. En fråga som fått allt större betydelse i SKB:s analyser av hur säkert förvaret är på lång sikt är nämligen hur vattenströmningen och kemin i berget runt förvaret skulle påverkas av en istid. Detta behövs trots den pågående globala uppvärmningen, eftersom ett slutförvar för använt kärnbränsle måste klara säkerhetskraven i åtminstone 100 000 år.

Tidigare har vi mest studerat vad som händer vid iskanten. Nu försöker vi också ta reda på vad som händer under istäcket, vid gränsen mot berget. Målet är att ta fram en modell av hur grundvattnet bildas under en istid och hur det sedan rör sig i berget. Modellen ska vi sedan använda vid de beräkningar som vi gör i våra säkerhetsanalyser.

Grönlandsprojektet ska hålla på i tre år. De inledande undersökningarna startar i augusti i år. Då ska ett antal väderstationer och GPS-sändare placeras ut på inlandsisen. Väderstationerna registrerar hur mycket smältvatten som produceras och GPS-sändarna mäter isrörelser.

– Hur mycket isen rör sig beror på hur mycket smältvatten som produceras och vilket tryck det vattnet har, förklarar Jens-Ove Näslund.

– Där det finns mycket vatten kan isen höja sig så mycket som en meter under ett dygn. Om isen är fastfrusen vid berget rör den sig inte alls.

Radar registrerar vatten

Det hårda klimatet på Grönland gör det bara möjligt att arbeta i fält på somrarna. Nästa sommar fortsätter undersökningarna med radarmätningar, som vi eventuellt kommer att göra i samarbete med Nasa. Genom att flyga över isen och samla in data kan vi se var det finns vatten i och under isen samt var isen är bottenfrusen.

Sommaren 2010 är det dags att borra i isen.

– Vi borrar på tre till fyra olika platser, säger Jens-Ove Näslund.

– Den första borrplatsen ligger omkring en mil från iskanten och den längst bort ligger hela 25 mil därifrån.

Ytterligare ett cirka 500 meter djupt hål kommer att borras från det isfria området vid iskanten snett in under isen. Avsikten med detta är att ta reda på hur djupt ner i berget smältvattnet från isen kan ta sig och hur det påverkar de kemiska förhållandena i berget.

Förutom att undersöka hur isarna påverkar ett slutförvar kommer SKB också att studera hur miljön på ytan fungerar vid permafrost, dvs när marken ständigt är frusen. Vilka växter och djur finns det och hur sker omsättningen av vissa viktiga ämnen mellan olika ekosystem? Även här är syftet att förbättra de modeller vi använder när vi gör våra säkerhetsanalyser.

ett djurskelett på marken vid en sjö på Grönland. Foto: Lena Morén.
På Grönland vill SKB undersöka hur utbytet mellan olika ekosystem sker när
marken ständigt är frusen. Foto: Lena Morén.

Publicerad: 2008-05-27
Senast uppdaterad: 2009-05-07