Demokratiska kärnfrågor
Avsikten med den här studien är att undersöka hur förutsättningarna för de politiska beslutsprocesserna i frågan om slutförvaringen av det svenska kärnavfallet påverkats av förändringar i opinionsklimat och omvärldshändelser. I centrum för studien står därför frågor om hur den politiska debatten före beslut samspelar med mediedebatten och i vilken utsträckning de båda debatterna relaterar till varandra. Särskilt intresse ägnas de argument och ståndpunkter som förekommer i politik och medier och refererar till det rådande opinionsläget och till förhållanden i omvärlden av politisk, juridisk, ekonomisk, ekologisk eller teknologisk natur.
Ansvarstagande i kärnbränslecykelns slutsteg – ett rättsligt perspektiv
Ett primärt syfte med detta projekt är att utreda och analysera hur olika typer av ansvar regleras enligt nuvarande svensk lagstiftning. Mot denna bakgrund avses också att undersöka om den ansvarsfördelning som etableras i svensk lagstiftning idag är ändamålsenlig med avseende på de målsättningar som ställts upp i lagstiftningens förarbeten. Kan dessa målsättningar förverkligas med nuvarande reglering eller har de förändringar som skett medfört ett behov av reformer av nuvarande reglering?
Slutförvarets industriella organisering - fallgrop eller följdriktighet?
Projektet har som syfte att undersöka slutförvarets industriella organisering och identifiera organiserings- och företagsstyrningsproblem som slutförvaret innebär. Särskild vikt läggs vid eventuella skillnader mellan lokalisering i Östhammar respektive Oskarshamn.
Etiska och filosofiska perspektiv på kärnavfallsfrågan
Projektet består i att skriva sju essäer som sätter in kärnavfallsfrågan i ett vidare etiskt och filosofiskt perspektiv. Dessa essäer görs tillgängliga för diskussion och presenteras även på seminarier. Slutligen sammanställs och slutjusteras de till ett svenskspråkigt bokmanuskript. Syftet med dessa texter är att sätta in kärnavfallsfrågan i, inte i ett utan flera, större sammanhang.
Deltagandedemokrati och beslutslegitimitet i flernivåstyrningssystem
Denna studie behandlar hur beslutsfattande sker gällande stora industriella etableringar som exempelvis slutförvaring av kärnbränsle, och hur beslutet att acceptera slutförvaring kan förankras och implementeras på olika nivåer, från lokal till nationell.
Ungdomars syn på demokrati- och teknikfrågor
Avsikten med projektet är att studera ungdomars uppfattningar i demokrati- och teknikfrågor. Män och kvinnor studeras var för sig, och jämförs med övriga åldersgrupper med särskild tonvikt vid den framtida utvecklingen av det samhälle som de kommer att leva i. Det handlar om förväntningar och värderingar avseende lösningen av frågan om förvaring av det använda kärnbränslet, demokratiaspekter, den tekniska utvecklingen i stort och den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen.
Mot aktivism eller ointresse? Svenska ungdomars syn på demokrati och miljö, vetenskap och teknologi i ett komparativt perspektiv.
Projektet ska ge ny kunskap om hur svenska ungdomar förhåller sig till ett demokratiskt styrelseskick, hur de ser på vetenskap och teknologi och vad de anser om miljöfrågor och hållbar utveckling, både lokalt och globalt. De tre delstudierna kommer att genomföras så att resultaten kan ligga till grund för en framtidsstudieorienterad diskussion av hur dessa olika förhållningssätt kan komma att förändras.
Etisk argumentation i slutförvarsfrågan
Syftet är att med hjälp av etisk teori och argumentationsanalytiska instrument analysera relevanta intressenters argumentation för att kunna identifiera och formulera de etiska frågor och problem som kommer att aktualiseras i samband med slutförvarsfrågan.
Resurs eller avfall? Internationella beslutsprocesser kring använt kärnbränsle
Studera och analysera kärnavfallsfrågan i ett internationellt och historiskt perspektiv. Ge bättre förståelse för de internationella samarbeten på kärnkraftområdet som Sverige deltagit i, med särskild fokus på de senare leden i kärnbränslecykeln.
Som natt och dag trots samma kärnas ursprung?
Att kvantitativt och kvalitativt analysera (o)likheter i den mediala opinionsbildningen kring kärnavfallsfrågan på riks- respektive lokalplan från platsundersökningarnas början fram till och med år 2005. Avsikten är att ge en översikt och att fördjupad förståelsen kring mediernas effekter och demokratiska roll i beslutsprocessen.
Allmänhet, expertis och deliberation
Fokusera mötet mellan allmänhet och expertis i beslutsprocessen om slutförvarsetablering. Skapa kunskap om hur allmänhetens och experters olika förståelse och bedömnigar hanteras i samråds- och beslutsprocesser.
Identitet och trygghet i tid och rum - kulturteoretiska perspektiv på kärnavfallsfrågans existensiella dimensioner
Utifrån relevant kulturvetenskaplig teori undersöka de outtalade symboliska och upplevelserelaterade aspekterna av debatten kring - och det utbredda motståndet mot - anläggningar för hantering och slutförvaring av kärnavfall.
Kärnavfallet - Från energireserv till kvittblivningsproblem
Studera hur den mediala opinionsbildningen om kärnavfallet förändrats på det nationella planet från 1950-talet då avfallet betraktades som en värdefull energiresurs att användas i bridreaktorer till dagens diskussion om lämpliga platser för slutförvar.
Attityder till slutförvar av använt kärnbränsle
Att nå djupare kunskap om opinionerna, särskilt utifrån riskuppfattning och attityd.
Lokal utveckling och regional mobilisering kring tekniska och storskaliga projekt
Bygga upp kunskaper kring hur enskilda orters socioekonomiska struktur påverkas av att en ny, stor och tekniskt avancerad anläggning etableras på orten.
Långsiktiga socioekonomiska effekter av stora investeringar på små och medelstora orter
Vidareutveckla generella metoder för att analysera investeringars långsiktiga lokala effekter på befolkning och sysselsättning.
Nationell kärnbränslepolitik i en europeisk union
Närmare söka definiera de ramar som gemenskapsrätten sätter för en medlemsstats utformning av en nationell kärnbränslepolitik.