Utgångspunkten i säkerhetsanalysen är en noggrann beskrivning av hur slutförvaret för använt kärnbränsle ser ut när det har byggts och förslutits.
Viktiga frågor
Den metodik vi utgår från innebär att vi försöker besvara några centrala frågor:
- Hur ser förvarssystemet ut från början?
- Vilka förändringar kan förvaret tänkas genomgå med tiden, till följd av inre processer eller yttre påverkan?
- Vilka konsekvenser får dessa förändringar för säkerheten?
- Hur har bristerna i dataunderlaget hanterats och vilka konsekvenser får detta för säkerheten?
Inre och yttre förändringar
I säkerhetsanalysen tittar vi framför allt på vad som händer med kopparkapseln och hur länge den klarar av att isolera det använda bränslet. Så länge kapseln är tät kan inga radioaktiva ämnen föras upp till markytan av grundvattnet. Med tiden kommer förhållandena i förvaret att förändras. Många förlopp är oundvikliga och orsakas av inre processer i förvaret. Här följer några exempel på förändringar som vi måste ta hänsyn till i säkerhetsanalysen:
- Kemiska förändringar, till exempel korrosionsangrepp på kapseln.
- Termiska förändringar som beror på att bränslet är radioaktivt och alstrar värme.
- Hydrauliska förändringar som har samband med hur grundvatten och gas strömmar.
- Mekaniska förändringar som beror på rörelser i berget.
Förändringsprocesserna kan vara kopplade till och påverka varandra ömsesidigt.
När vi har beskrivit den normala utvecklingen i förvaret, är det dags ta in förändringar i omgivningen som kan störa förvaret. Vad händer till exempel om någon eller några av kopparkapslarna är otäta redan när de deponeras i förvaret? Hur påverkas förvaret av en istid eller ett jordskalv? Och vad händer om våra efterkommande beslutar sig för att gräva upp bränslet? Eller råkar stöta på det av misstag?
Framtidsscenarier
Vi kallar tankar om vad som kan inträffa i framtiden för scenarier och här krävs både vetenskapligt underlag och god föreställningsförmåga för att få med alla upptänkliga möjligheter. Svårast att förutse är hur samhället ser ut i framtiden och hur människor kommer att agera. Tillsammans ska de olika scenarierna ge en rimlig bild av vad som kan inträffa i framtiden och vilka konsekvenserna blir för förvaret.
Kvalitativa och kvantitativa brister
Hur kan vi göra beräkningar utifrån uppenbart osäkra sifferuppgifter, eller rena antaganden, om förhållanden långt in i framtiden? En viktig del i vår säkerhetsanalys är att tydliggöra vad vi inte vet – att visa hur brister i dataunderlaget har hanterats och vad de betyder för säkerheten.
En del brister är kvalitativa. Har vi tänkt på allt som kan tänkas inträffa? Förstår vi hur och varför de olika förändringarna i förvaret sker? Andra brister är kvantitativa. Hur bra kan vi till exempel uppskatta hur grundvattnet rör sig i berget?
Både kvalitativa och kvantitativa brister kan ofta hanteras med pessimistiska antaganden. Genom att utgå från att det värsta kan inträffa kan vi väga in även sådana händelser i säkerhetsanalysen.